Denna förbannade årstid som alltid lyckas dra mig neråt.
Regn, vind och is. Fy fan. Blir aldrig helt ljust heller, mörkt klockan två t.o.m!
Förresten så har jag alltid haft en naiv illusion om att "när du hittar någon som älskar dig och som du älskar tillbaka, så kommer du bli lycklig." Visade sig bara att det var b to the ullshit niggah.
En sådan som jag passar inte i förhållanden och det bevisas bara gång på gång.
Vet inte om jag är krävande, men jag får inte det jag behöver, tror jag.
Sen så blir allt bara knas. Allt som var så underbart i början.
Varför trodde jag att detta förhållande skulle vara annorlunda från andra människors?
Jag stannar kvar iaf, väntar på bättre tider, förhoppningsvis måste jag inte vänta så mycket längre. Och förhoppningsvis var det värt väntan.
Älskar honom gör jag, fast det går dåligt för oss...
Btw så fick jag höstlov! Drog till Märsta då, sen dess har jag hunnit med att arra en spelning, praktik och att hälsa på älsk.
Nu peppas jul och nyårsfirande med ja.. min bf ens.
Jul i Umeå blir nog dåligt, som det alltid blir då vi firar hos mormor.
Min släkt är inget jag gillar att vara nära. Trivs bättre här, med kattungar.
Håller på att nyktra till mig, i helgen ska jag gå på bio fredag och lördag. Sen blir det filmkväll och middag hos mig efter filmen på lördag, nice!
Känner inte att jag orkar vara på fester längre, samma visa varje gång.
tisdag 8 december 2009
söndag 25 oktober 2009
Höstlov
är något jag inte har.
Jag är en av få utan höstlov, men det känner jag faktiskt att jag kan leva utan. Jobb 4 timmar mån, tis, tors är helt okej faktiskt. Och festat, ja, det har jag gjort sen torsdags så är rätt less nu och välkomnar den lilla rutin jag har tillbaka med ett leende.
Och bo ensam är rätt skönt, fastän jag är hemma varje dag eftersom jag inte har internet i min lägenhet. Skönt att få en måltid, kattungar och familj en stund. Sen när jag får nog, åker jag hem till min ensamhet och njuter.
Idag ska jag nog handla. Köttbullar, mjölk och tamponger. Blir en sådär liten småpinsam inhandling. Alltid pinsamt att köpa tamponger, även fast det är helt normalt egentligen. Toapapper är också lite pinsamt att köpa. Borde finnas en kassa som man använder för pinsamma varor. Med en kassör som är helt likgiltig till allting, som inte ens skulle tänka "höhö mens" när man köper tamponger. Det mina kära läsare, skulle vara något alldeles underbart.
Kanske borde börja praktisera på ica, se vad jag skulle tycka om någon handlade tamponger, så jag vet hur kassörer tänker.
De lömska lilla tyckarna.
Jag är en av få utan höstlov, men det känner jag faktiskt att jag kan leva utan. Jobb 4 timmar mån, tis, tors är helt okej faktiskt. Och festat, ja, det har jag gjort sen torsdags så är rätt less nu och välkomnar den lilla rutin jag har tillbaka med ett leende.
Och bo ensam är rätt skönt, fastän jag är hemma varje dag eftersom jag inte har internet i min lägenhet. Skönt att få en måltid, kattungar och familj en stund. Sen när jag får nog, åker jag hem till min ensamhet och njuter.
Idag ska jag nog handla. Köttbullar, mjölk och tamponger. Blir en sådär liten småpinsam inhandling. Alltid pinsamt att köpa tamponger, även fast det är helt normalt egentligen. Toapapper är också lite pinsamt att köpa. Borde finnas en kassa som man använder för pinsamma varor. Med en kassör som är helt likgiltig till allting, som inte ens skulle tänka "höhö mens" när man köper tamponger. Det mina kära läsare, skulle vara något alldeles underbart.
Kanske borde börja praktisera på ica, se vad jag skulle tycka om någon handlade tamponger, så jag vet hur kassörer tänker.
De lömska lilla tyckarna.
lördag 24 oktober 2009
Nedstämdhet
och minnen av tårar som brände som syra.
Ja, jag är galet inaktiv, men har ingen dator med internetz i min nya lägenhet.
Just nu är allt struligt.
André skulle ha kommit hit i torsdags, och nu känns det som att det inte blir av alls. Så försöker le, inte tänka på det, försöker leva, på mitt egna vis.
Ja, jag är galet inaktiv, men har ingen dator med internetz i min nya lägenhet.
Just nu är allt struligt.
André skulle ha kommit hit i torsdags, och nu känns det som att det inte blir av alls. Så försöker le, inte tänka på det, försöker leva, på mitt egna vis.
fredag 16 oktober 2009
Okej
Jag är rätt inaktiv eftersom min dator jag har i min nya lägenhet är från stenåldern och gillar inte internet.
Sen så, ogillar jag fula människor. Och nu kommer du kanske tänka "omg vad elak hon är, hur vågar hon skriva något sådant så offentligt?!?!?!?!" Men herregud ni tänker likadant era moralsträvande slappfittor. Mer gratis plastikkirurgi![:]](http://static.apberget.se/images/smileys/:%5D.gif)
Liksom, kul att få papperspåsar överdragna över kroppen varje gång fula ligger ligger liksom.
Ja jag är full, det är fredag, och nuförtiden är jag lycklig
På torsdag kommer min kära pojkvän hit, min praktik får superbra, jag bor i bågenhusen, har tillräckligt med pengar och nu är jag 18 och inom kort kommer jag få galet med pengar, har inget att gnälla om, och enligt min terapeut uppvisar jag inga symptom på psykisk sjukdom längre.
Så.
Jag är ung, frisk och kär. Och efter 18 år förtjänar jag fan det.
Har varit en lång kamp, men fan vad den har varit värd det!
Ja, jag är lycklig.
Sen så, ogillar jag fula människor. Och nu kommer du kanske tänka "omg vad elak hon är, hur vågar hon skriva något sådant så offentligt?!?!?!?!" Men herregud ni tänker likadant era moralsträvande slappfittor. Mer gratis plastikkirurgi
Liksom, kul att få papperspåsar överdragna över kroppen varje gång fula ligger ligger liksom.
Ja jag är full, det är fredag, och nuförtiden är jag lycklig
På torsdag kommer min kära pojkvän hit, min praktik får superbra, jag bor i bågenhusen, har tillräckligt med pengar och nu är jag 18 och inom kort kommer jag få galet med pengar, har inget att gnälla om, och enligt min terapeut uppvisar jag inga symptom på psykisk sjukdom längre.
Så.
Jag är ung, frisk och kär. Och efter 18 år förtjänar jag fan det.
Har varit en lång kamp, men fan vad den har varit värd det!
Ja, jag är lycklig.
onsdag 30 september 2009
Besvikelsen.
Inatt insåg jag en sak som gjorde mig besviken på mig själv.
Har inte ens börjat tänka på att ha en födelsedagsfest nu när jag fyller 18.
Tanken har som försvunnit, och nu måste jag göra ett val.
Att festa, eller inte festa. Det är frågan.
Och bestämmer jag mig för att festa, var fan ska vi hålla till?
Funderar på att kanske ha det hemma, som en liten hejdåfest innan jag flyttar.
Flytten, praktiken, spelningen den 31:a oktober och André är som det enda tankarna jag har.
22 dagar kvar tills han ligger i min säng. Känns som en evighet, men kommer vara så galet busy veckorna tills dess så det går nog fort.
Har aldrig känt såhär för någon förr. Aja, ska inte tråka ut de få som ens orkar läsa detta med massa kärlek.
Hursomhelst så är jag förkyld. Vilket inte direkt är ett plus då jag missade en dag på praktiken.
Så idag har jag läst, sovit och haft möte ang. spelningen och mötet om pengarna som ska delas ut.
Drömde en mardröm som innehöll de NYA kattungarna som ska komma. Det betyder att det inte alls är långt kvar tills de föds. Drömmer alltid att något hemskt ska hända nya kattungar.
De var 4 stycken. Har jag rätt så kommer jag att känna mig synsk.
Har inte ens börjat tänka på att ha en födelsedagsfest nu när jag fyller 18.
Tanken har som försvunnit, och nu måste jag göra ett val.
Att festa, eller inte festa. Det är frågan.
Och bestämmer jag mig för att festa, var fan ska vi hålla till?
Funderar på att kanske ha det hemma, som en liten hejdåfest innan jag flyttar.
Flytten, praktiken, spelningen den 31:a oktober och André är som det enda tankarna jag har.
22 dagar kvar tills han ligger i min säng. Känns som en evighet, men kommer vara så galet busy veckorna tills dess så det går nog fort.
Har aldrig känt såhär för någon förr. Aja, ska inte tråka ut de få som ens orkar läsa detta med massa kärlek.
Hursomhelst så är jag förkyld. Vilket inte direkt är ett plus då jag missade en dag på praktiken.
Så idag har jag läst, sovit och haft möte ang. spelningen och mötet om pengarna som ska delas ut.
Drömde en mardröm som innehöll de NYA kattungarna som ska komma. Det betyder att det inte alls är långt kvar tills de föds. Drömmer alltid att något hemskt ska hända nya kattungar.
De var 4 stycken. Har jag rätt så kommer jag att känna mig synsk.
måndag 28 september 2009
What's up with pants?!
What's up med den där superlånga killen som för andra gången ställer sig vid bankomatkön samtidigt som jag tar en rastcigg på praktiken?
Är det bara slumpen eller har vi en dragning till varandra? Är han kanske kär i mig?
Han är nog kär, jag som är så underbar.
What's up med randoms som hälsar på mig, har jag varit full och gjort saker i helgen, kanske gått i sömnen? Vad vet jag.
What's up med fjortisarna på bussen som hade massa konstiga klickljud för sig då de var tysta? Och det kändes som att jag var med i en läskig videoblogg.
Tur att det finns någon som förgyller denna simpla byxvikares vardag, är ack så förälskad!
Är det bara slumpen eller har vi en dragning till varandra? Är han kanske kär i mig?
Han är nog kär, jag som är så underbar.
What's up med randoms som hälsar på mig, har jag varit full och gjort saker i helgen, kanske gått i sömnen? Vad vet jag.
What's up med fjortisarna på bussen som hade massa konstiga klickljud för sig då de var tysta? Och det kändes som att jag var med i en läskig videoblogg.
Tur att det finns någon som förgyller denna simpla byxvikares vardag, är ack så förälskad!
lördag 26 september 2009
Minnesluckan
Ja, alltså, får sällan minnesluckor, och när jag väl får det är det oftast inte direkt de av den vanliga sorten.
Nu snackar vi alltså om datorminnesluckor. Det är de enda jag någonsin får.
Räds alltid datorn dagen efter en hård natts fylla, för jag vet att jag förmodligen, har skrivit något väldigt väldigt dåligt.
Nu har jag en minneslucka från igår, den sträcker sig från 01:03-??:??
Och jag har ingen aning om vad jag skrev, och vill inte heller veta.
Saker jag upptäckt: att jag hade "förlåt för att jag och min pojkvän är snyggare än er ens.........." som personlig text på msn (vilket är sant ofc, men förstår inte varför jag skulle vilja skriva något så självklart) och att Fred sa att det spårade ut totalt innan jag bestämde mig för att lägga mig.
Har ingen aning vad jag skrev till André, men är rätt säker på att jag skrev med honom. Vågar inte ens veta vad jag skrev. Fullnessa är sämst.
Irlminnesluckor är ju så 2008.
Men tror ändå de flesta brukar få datorminnesluckor. Så jag känner mig inte så ensam.
De brukar dock inte vara lika starka som denna, denna är fan galen.
Förresten så lyckades jag boka ännu ett band till spelningen igår, i fyllan som vanligt, då jag bokar bäst.
Så har nu cirka 5 band som ska spela! Alla typ eh.. bokade av mig också.
Nu snackar vi alltså om datorminnesluckor. Det är de enda jag någonsin får.
Räds alltid datorn dagen efter en hård natts fylla, för jag vet att jag förmodligen, har skrivit något väldigt väldigt dåligt.
Nu har jag en minneslucka från igår, den sträcker sig från 01:03-??:??
Och jag har ingen aning om vad jag skrev, och vill inte heller veta.
Saker jag upptäckt: att jag hade "förlåt för att jag och min pojkvän är snyggare än er ens.........." som personlig text på msn (vilket är sant ofc, men förstår inte varför jag skulle vilja skriva något så självklart) och att Fred sa att det spårade ut totalt innan jag bestämde mig för att lägga mig.
Har ingen aning vad jag skrev till André, men är rätt säker på att jag skrev med honom. Vågar inte ens veta vad jag skrev. Fullnessa är sämst.
Irlminnesluckor är ju så 2008.
Men tror ändå de flesta brukar få datorminnesluckor. Så jag känner mig inte så ensam.
De brukar dock inte vara lika starka som denna, denna är fan galen.
Förresten så lyckades jag boka ännu ett band till spelningen igår, i fyllan som vanligt, då jag bokar bäst.
Så har nu cirka 5 band som ska spela! Alla typ eh.. bokade av mig också.
fredag 25 september 2009
Ilskan
Nu är jag Argnessa.
Ja, Umeå vann ju kulturhuvudstad 2014, och med det skulle det firas att den sista veckan i oktober så skulle det delas ut ca 100.000 kronor till folk som ville göra något kulturellt.
Vi hade ju planerat en spelning veckan innan, men bestämde oss för att ta den veckan efter, så vi kunde söka en del av pengarna.
Fixat spelställe + band (som inte är från Umeå omg) liksom, försöker även fixa finisar från södra sverige som ska hit och mysa.
Vi sökte bidrag i onsdags. Fick svar idag om att ja, det är 5 andra som har tänkt att ha ett liknande arrangemang, och eftersom det är så lite pengar kvar så vill de slå ihop oss.
HOLY FUCKING NO. Aldrig i livet.
De andra har på sin höjd kanske fixat ett lokalband alla redan sett 35 gånger och inte ens har ett ställe bokat som de kan spela på.
Så ja, vi ska alltså.. Slå oss ihop med andra tydligen.
SKITBRA för dem! De får bra band, ett ställe att spela på, en planerad spelning med ungdomar som jobbar och sköter allt.
Tänker fan inte gå med på detta, är uppriktigt sagt förbannad nu för jag känner att det är respektlöst att ens föreslå att man ska slå ihop arrangemang.
Och Umeå, var fan la ni resten av pengarna? Ska ännu en stackars mentalt sönderknullad brud stå och kissa på norrlandsoperan? Eller har ni slagit på stort nu och tänker ha en stor gödselkastningsfest på torget?
Kulturhuvudstad? Jo tjena.
Ja, Umeå vann ju kulturhuvudstad 2014, och med det skulle det firas att den sista veckan i oktober så skulle det delas ut ca 100.000 kronor till folk som ville göra något kulturellt.
Vi hade ju planerat en spelning veckan innan, men bestämde oss för att ta den veckan efter, så vi kunde söka en del av pengarna.
Fixat spelställe + band (som inte är från Umeå omg) liksom, försöker även fixa finisar från södra sverige som ska hit och mysa.
Vi sökte bidrag i onsdags. Fick svar idag om att ja, det är 5 andra som har tänkt att ha ett liknande arrangemang, och eftersom det är så lite pengar kvar så vill de slå ihop oss.
HOLY FUCKING NO. Aldrig i livet.
De andra har på sin höjd kanske fixat ett lokalband alla redan sett 35 gånger och inte ens har ett ställe bokat som de kan spela på.
Så ja, vi ska alltså.. Slå oss ihop med andra tydligen.
SKITBRA för dem! De får bra band, ett ställe att spela på, en planerad spelning med ungdomar som jobbar och sköter allt.
Tänker fan inte gå med på detta, är uppriktigt sagt förbannad nu för jag känner att det är respektlöst att ens föreslå att man ska slå ihop arrangemang.
Och Umeå, var fan la ni resten av pengarna? Ska ännu en stackars mentalt sönderknullad brud stå och kissa på norrlandsoperan? Eller har ni slagit på stort nu och tänker ha en stor gödselkastningsfest på torget?
Kulturhuvudstad? Jo tjena.
torsdag 24 september 2009
Hej ens
Ja, förlåt för min inaktivitet, men har varit alldeles för upptagen med att vara kär och jävlig.
Hursomhelst så gick allt bra, har aldrig känt såhär förr, och veckan var helt jävla galet bra.
Mer om det sen.
Det var faktiskt höst där, fast det kändes inte, på helgen var det sommarvärme.
Går bra med Freds bög!
Nu är jag hemma iaf. Har praktiserat idag, ska dit imorgon, och sen praktisera mån-fre nästa vecka. Men det känns det värt, råkade eh stanna hos älsk i två dagar extra = 1 dag extra jag måste jobba in. Känns faktiskt helt okej, är motiverad att jobba nu faktiskt! Jobbar jag bra hela denna och nästa månad kan jag nog försöka se om jag får extrajobba lite på helgerna, då blir det mer pengar till Vanessa.
Har tackat ja till lägenheten nu iaf, och det blir spelning den 31:a oktober, kommer bli bra tror jag. Kattmamman föder snart barn och om mindre än 3 veckor blir jag 18 ååååår.
"Känns som att livet börjar nu, med dig" Och ja, så känns det verkligen.
Har lärt mig en viktig grej den här hösten, något jag borde lärt mig för 4 år sedan, att även om man mår dåligt, så är det ingen ursäkt till att inte praktisera/gå i skolan eller whateveeeer.
Jag är redo att börja leva nu.
Jag är ung och kär och har hela livet framför mig. Framtiden ser ljus ut!
Det finns "Hannah Montana"-sockar på Kappahl nu.. Och 25% rabatt på alla byxor = 25% mer byxvikning för Vanessa.
När ska folk lära sig att ja.. Lägga byxor man provat på rätt plats? Samt vika dem, hallå, förhoppningsvis så jobbar inte din mamma här vaffan! Om jag ser en kund göra detta s¨å ska jag be om dennes adress, åka hem till personen, sen slänga hennes byxor lite varstans i lägenheten.
Då får hon fan smaka på sin egna medicin!
Tror att en kvinna skröt om sin smalhet för mig idag. En kvinna i tjugoårsåldern med tillhörade barn skulle köpa byxor, och kände sig tvungen att informera mig om att ja "Kan ju inte köpa byxor på damavdelningen, de sitter ju så löst då, tihi" Jaha.. my carecup is empty fröken!
Sen kom det fler sådana antydningar om att åh hon var så smal. Alltså, hon menade det säkert inte så, men jag gillar att uppfatta det så. Sen sa hon "hejdå hihi", och ja det är säkert fint, om man inte är en osocial, folkskygg arbetsmyra som mig. Är faktiskt rädd för kunder, det kan jag erkänna.
Speciellt männen. Har absolut noll koll på herravdelningen, och eftersom jag flänger runt i butiken så finner de mig. Och frågar mig. Var saker finns. Brukar lite förläget stirra ner i golvet och säga "Jag har bara koll på barnavdelningen sir.." Jag vill gärna kunna hjälpa kunder, men
1. Jag räds dem
2. Jag har ingen koll på någon annan avdelning än barnavdelningen, och där har jag ändå bara ca 80% koll
3. Som sagt, osocial, folkskygg arbetsmyra då jag är @ work
Det var nog allt om jobbet.
Har sagt hejdå till både Jenny och Lill idag, båda åker bort. Kul att folk åker bort då jag just kommit hem! Sen helgen, woho, supa bort lite av saknaden imorgon, och träffa folk och sitta och vara nöjd. För jag har ~~~pojkvén~~~
Hursomhelst så gick allt bra, har aldrig känt såhär förr, och veckan var helt jävla galet bra.
Mer om det sen.
Det var faktiskt höst där, fast det kändes inte, på helgen var det sommarvärme.
Går bra med Freds bög!
Nu är jag hemma iaf. Har praktiserat idag, ska dit imorgon, och sen praktisera mån-fre nästa vecka. Men det känns det värt, råkade eh stanna hos älsk i två dagar extra = 1 dag extra jag måste jobba in. Känns faktiskt helt okej, är motiverad att jobba nu faktiskt! Jobbar jag bra hela denna och nästa månad kan jag nog försöka se om jag får extrajobba lite på helgerna, då blir det mer pengar till Vanessa.
Har tackat ja till lägenheten nu iaf, och det blir spelning den 31:a oktober, kommer bli bra tror jag. Kattmamman föder snart barn och om mindre än 3 veckor blir jag 18 ååååår.
"Känns som att livet börjar nu, med dig" Och ja, så känns det verkligen.
Har lärt mig en viktig grej den här hösten, något jag borde lärt mig för 4 år sedan, att även om man mår dåligt, så är det ingen ursäkt till att inte praktisera/gå i skolan eller whateveeeer.
Jag är redo att börja leva nu.
Jag är ung och kär och har hela livet framför mig. Framtiden ser ljus ut!
Det finns "Hannah Montana"-sockar på Kappahl nu.. Och 25% rabatt på alla byxor = 25% mer byxvikning för Vanessa.
När ska folk lära sig att ja.. Lägga byxor man provat på rätt plats? Samt vika dem, hallå, förhoppningsvis så jobbar inte din mamma här vaffan! Om jag ser en kund göra detta s¨å ska jag be om dennes adress, åka hem till personen, sen slänga hennes byxor lite varstans i lägenheten.
Då får hon fan smaka på sin egna medicin!
Tror att en kvinna skröt om sin smalhet för mig idag. En kvinna i tjugoårsåldern med tillhörade barn skulle köpa byxor, och kände sig tvungen att informera mig om att ja "Kan ju inte köpa byxor på damavdelningen, de sitter ju så löst då, tihi" Jaha.. my carecup is empty fröken!
Sen kom det fler sådana antydningar om att åh hon var så smal. Alltså, hon menade det säkert inte så, men jag gillar att uppfatta det så. Sen sa hon "hejdå hihi", och ja det är säkert fint, om man inte är en osocial, folkskygg arbetsmyra som mig. Är faktiskt rädd för kunder, det kan jag erkänna.
Speciellt männen. Har absolut noll koll på herravdelningen, och eftersom jag flänger runt i butiken så finner de mig. Och frågar mig. Var saker finns. Brukar lite förläget stirra ner i golvet och säga "Jag har bara koll på barnavdelningen sir.." Jag vill gärna kunna hjälpa kunder, men
1. Jag räds dem
2. Jag har ingen koll på någon annan avdelning än barnavdelningen, och där har jag ändå bara ca 80% koll
3. Som sagt, osocial, folkskygg arbetsmyra då jag är @ work
Det var nog allt om jobbet.
Har sagt hejdå till både Jenny och Lill idag, båda åker bort. Kul att folk åker bort då jag just kommit hem! Sen helgen, woho, supa bort lite av saknaden imorgon, och träffa folk och sitta och vara nöjd. För jag har ~~~pojkvén~~~
tisdag 15 september 2009
Daterape
Okej, jag åker imorgon. Känns galet okej just nu!
Hade ett bra samtal idag som peppade mig så nu är det inte mycket tvek kvar.
Jobbade arslet av mig idag som vanligt! Fick stå i kassan difsfd.
Var tvungen att ta i massa underkläder.
Alltså, tycker att det är otroligt obehagligt att ta i underkläder, även om de är totalt oanvända.
Liksom, någon ska ju ta på sig de där och där har jag varit med min hand. Det är som att jag indirekt tafsar på dem i SMYG. Vill inte ens tafsa. Känns bara fel.
Men ja, kassa känns bra, blir lite stressad bara!
Kom ju faktiskt in en brud som ser ut som den kristna bruden i "fäbojäntan", blev ju rädd då.
Tänk om hon hade hittat en tidsmaskin och åkt till framtiden? Hemska tanke. Usch.
Fred har fortfarande inte hittat en ny bög, borde nästan starta igång ett tv-program och kalla det "Fred's new BF". Skulle nog bli enklare att fixa en bf snabbt då.
Och nu är hösten här, det kändes, fast det var varmt. Undrar om hösten har kommit till södra sverige också?
Det får du läsa imorgon, i min hysteriskt spännande blogg.
Liksom, ska ju få se hur mitt egna matchmakingprojekt har funkat, se om det är höst i SÖDRA sverige, och vem vet... Kanske t.o.m har hittat en lämplig kille åt Fred!
Fortsättning följer niggah
Hade ett bra samtal idag som peppade mig så nu är det inte mycket tvek kvar.
Jobbade arslet av mig idag som vanligt! Fick stå i kassan difsfd.
Var tvungen att ta i massa underkläder.
Alltså, tycker att det är otroligt obehagligt att ta i underkläder, även om de är totalt oanvända.
Liksom, någon ska ju ta på sig de där och där har jag varit med min hand. Det är som att jag indirekt tafsar på dem i SMYG. Vill inte ens tafsa. Känns bara fel.
Men ja, kassa känns bra, blir lite stressad bara!
Kom ju faktiskt in en brud som ser ut som den kristna bruden i "fäbojäntan", blev ju rädd då.
Tänk om hon hade hittat en tidsmaskin och åkt till framtiden? Hemska tanke. Usch.
Fred har fortfarande inte hittat en ny bög, borde nästan starta igång ett tv-program och kalla det "Fred's new BF". Skulle nog bli enklare att fixa en bf snabbt då.
Och nu är hösten här, det kändes, fast det var varmt. Undrar om hösten har kommit till södra sverige också?
Det får du läsa imorgon, i min hysteriskt spännande blogg.
Liksom, ska ju få se hur mitt egna matchmakingprojekt har funkat, se om det är höst i SÖDRA sverige, och vem vet... Kanske t.o.m har hittat en lämplig kille åt Fred!
Fortsättning följer niggah
måndag 14 september 2009
fdgfd
Och jag önskar att jag kunde vara mindre osäker.
Mindre bekräftelsesökande.
Mindre uppmärksamhethorisch.
Men jag vet inte hur man är det just nu.
Den här kvällen kan suga. Och msn vägrar funka.
Mindre bekräftelsesökande.
Mindre uppmärksamhethorisch.
Men jag vet inte hur man är det just nu.
Den här kvällen kan suga. Och msn vägrar funka.
Ingen återvändhoe
Nu nu nu har jag bokat biljetterna!
Blir en snabb fest på centralen sen ännu mer söderut.
Äventyrsnessa slår på stort denna gång!
Jag är peppad, glad, nervös och rädd. Massa motstridiga känslor som kan lugnas av alkohol.
Finns inga ord.
Praktiken gick bra, prissänkte varor i 4 timmar, sprang runt helt i trans, fokuserad på mitt arbete, talförmågan försvann när jag skulle hjälpa kunder, och kunde bara tänka i siffor och färger, vilket resulterade i att jag gjorde ett jävligt bra jobb!
Vågade prata med snälla bögen idag t.o.m!!
Justja, denna blogg handlar ju även om Fred, det har jag glömt!
Fred såg sin bf nu i helgen men han gav honom FETDISSEN! Så nu är jag arg på Freds bf, som nog inte är Freds bf längre men ändå!
Tur att det finns många bögar på Gotland, för jag ska lyckas göra Fred bög, genom coachning och terapisamtal. Vanessa matchmaker är tillbaka. På onsdag får jag se hur det går för min egna matchmaking, awesome.
Fick kött av pappa idag btw, mcdonaldskött.
Det såg ut som att ett spädbarn hade tagit en tugga på brödet. Den biten åt jag inte.
Blir en snabb fest på centralen sen ännu mer söderut.
Äventyrsnessa slår på stort denna gång!
Jag är peppad, glad, nervös och rädd. Massa motstridiga känslor som kan lugnas av alkohol.
Finns inga ord.
Praktiken gick bra, prissänkte varor i 4 timmar, sprang runt helt i trans, fokuserad på mitt arbete, talförmågan försvann när jag skulle hjälpa kunder, och kunde bara tänka i siffor och färger, vilket resulterade i att jag gjorde ett jävligt bra jobb!
Vågade prata med snälla bögen idag t.o.m!!
Justja, denna blogg handlar ju även om Fred, det har jag glömt!
Fred såg sin bf nu i helgen men han gav honom FETDISSEN! Så nu är jag arg på Freds bf, som nog inte är Freds bf längre men ändå!
Tur att det finns många bögar på Gotland, för jag ska lyckas göra Fred bög, genom coachning och terapisamtal. Vanessa matchmaker är tillbaka. På onsdag får jag se hur det går för min egna matchmaking, awesome.
Fick kött av pappa idag btw, mcdonaldskött.
Det såg ut som att ett spädbarn hade tagit en tugga på brödet. Den biten åt jag inte.
söndag 13 september 2009
ffffuuuuu
Helgen var bra och dålig. allt jag har att säg om den saken.
Peppar fest på centralen på onsdaaag!
Peppar fest på centralen på onsdaaag!
lördag 12 september 2009
Ja, vad fan hände med fredagen den 11:e september?
Ja alltså. fyyyyyy. Kanske borde skita i lägenhet och praktik här?
Umeå har ännu en gång visat sig vara helt fel stad för mig.
Jag har kvar 3 öl iaf, men tror jag fick en jävel av Ekman, så gogo 6 öl på en kväll, kan detta vara rekord?
Hursomhelst... vad hände?
Galet varmt då offers sovrum förvandlades till dansgolv. Så blev av med tröjan rätt tidigt.
Jag hade blod och hud under naglarna när jag vaknade imorse, måste nog ha rivit folk som vanligt. Har inte ens vågat kolla bilderna från igår.
Vissa saker gjorde mig förbannad. Att folk är så jävla elaka.
Sen att folk tror att det är helt okej att dra in mig på toaletten, och genom att säga "men Vanessa, du är bättre än henne, du är bäst" tro att det räcker för att få av mig trosorna.
Fuck no. Liksom, bara för att jag var otrogen förr i tiden tänker jag inte vara det nu. Jag har blivit äldre, jag har mognat, och för en gångs skull har jag faktiskt hittat någon jag tror kan börja älska någon gång. Så har det inte varit förr. (Och ni som börjar tänka på årets trästock nu och mina bravader, det är en helt annan grej.)
Blir bara äcklad av hela den där grejen. Igår kysste jag inte ens någon så är jävligt nöjd, och Lill stormade in på toan tack och lov, annars hade jag nog blivit argnessa och slagits.
Drog hem efter hela toaincidenten. Blev bara så äcklad.
Sen så vet jag inte..
Sen är det även kul att få höra: "Vanessa, alltså vill du veta varför hälften av alla dessa människor hatar dig? Det är för att de är avundsjuka."
VAFFAN, visste inte ens att hälften av alla de som var på festen hatade mig, sen så va, vad fan finns det att vara avundsjuk på. Eller jo. Förstår fan avundsjukan, men är inte självgod och äcklig nog att kunna acceptera det.
Full blev jag iaf. Och hem kom jag tillslut, drg som vanligt utan att säga hejdååå till alla, brukar aldrig orka det. När jag vill hem går jag hem.
Nu ska jag hjälpa till med disken, sen bär det av hem till Linda på lite fest. Igen.
Umeå har ännu en gång visat sig vara helt fel stad för mig.
Jag har kvar 3 öl iaf, men tror jag fick en jävel av Ekman, så gogo 6 öl på en kväll, kan detta vara rekord?
Hursomhelst... vad hände?
Galet varmt då offers sovrum förvandlades till dansgolv. Så blev av med tröjan rätt tidigt.
Jag hade blod och hud under naglarna när jag vaknade imorse, måste nog ha rivit folk som vanligt. Har inte ens vågat kolla bilderna från igår.
Vissa saker gjorde mig förbannad. Att folk är så jävla elaka.
Sen att folk tror att det är helt okej att dra in mig på toaletten, och genom att säga "men Vanessa, du är bättre än henne, du är bäst" tro att det räcker för att få av mig trosorna.
Fuck no. Liksom, bara för att jag var otrogen förr i tiden tänker jag inte vara det nu. Jag har blivit äldre, jag har mognat, och för en gångs skull har jag faktiskt hittat någon jag tror kan börja älska någon gång. Så har det inte varit förr. (Och ni som börjar tänka på årets trästock nu och mina bravader, det är en helt annan grej.)
Blir bara äcklad av hela den där grejen. Igår kysste jag inte ens någon så är jävligt nöjd, och Lill stormade in på toan tack och lov, annars hade jag nog blivit argnessa och slagits.
Drog hem efter hela toaincidenten. Blev bara så äcklad.
Sen så vet jag inte..
Sen är det även kul att få höra: "Vanessa, alltså vill du veta varför hälften av alla dessa människor hatar dig? Det är för att de är avundsjuka."
VAFFAN, visste inte ens att hälften av alla de som var på festen hatade mig, sen så va, vad fan finns det att vara avundsjuk på. Eller jo. Förstår fan avundsjukan, men är inte självgod och äcklig nog att kunna acceptera det.
Full blev jag iaf. Och hem kom jag tillslut, drg som vanligt utan att säga hejdååå till alla, brukar aldrig orka det. När jag vill hem går jag hem.
Nu ska jag hjälpa till med disken, sen bär det av hem till Linda på lite fest. Igen.
fredag 11 september 2009
Umeå
Jonasson / 5 h eftermiddags sömn gör en person pigg säger (20:11):
tjabba! det är geronimo, jag sitter hemma hos min bukis har jag fått veta!
vanessa = något alla killar här har gemensamt. Antingen så har du varit i mig, eller så vill du vara i mig.
tjabba! det är geronimo, jag sitter hemma hos min bukis har jag fått veta!
vanessa = något alla killar här har gemensamt. Antingen så har du varit i mig, eller så vill du vara i mig.
Hur jag än väljer så blir det fel
Nyvaken. Börjar bli gammal, använder det som ursäkt för att kunna sova på eftermiddagen innan jag ska på fest.
Fast eh, somnar oftast framför tv:n, även om jag inte ska på fest.
Har börjar märka av tecken som visar att den här festen kommer att bli urspårad.
1. Jag har 8 öl i kylskåpet (Vad fan tänkte jag "bla bla ska ha dem till imorgon också.." jag sparar aldrig alkohol.) Btw, så blir jag rätt full på 3 öl (det är faktiskt ekonomiskt och INTE pinsamt att vara lättpåverkad, dricka 20 öl på en kväll och bli lite påverkad är bara tragiskt)
= GOGO TOXEN
2. Haha duktigt, middagen smakade illa, luktade illa och såg illa ut. Blev ingen middag. = GOGO MER FULL AV LITE
3. Mår som en tunna med gammal fisk.
Dessa tre saker kommer att resultera i. Hej vad hände med fredagen den 11:e september 2009?
NU Ska jag ta upp det jobbiga.
Fick veta att jag hade pengar i torsdags tror jag, bestämde mig för att åka till det finaste som någonsin hänt mig redan nu i helgen. Vill fan inte vara utan honom längre.
Praktik kan jag jobba in igen, bara borta 4 praktikdagar som mest, så ingen oro där.
Börjar packa och peppa osv, börjar bli sådär glad, att ja, äntligen finns det en chans att jag kan bli lycklig!
Men nej, alltså, det är inte meningen att jag ska vara lycklig. Det lyckas jag alltid glömma bort.
Blev såklart påmind om det på mitt möte idag. Åker jag till det bästa som fan har hänt mig i helgen så.. Har jag varken praktik eller lägenhet kvar.
Det värsta är att jag skulle kunna skita i allt det där.
Och det är kanske därför jag bara gråtit hela dagen också. Att jag måste göra ett val.
För hur jag än gör så blir det fel fel fel.
Jag orkar inte med fler fel.
Vill bara få vara kär nu, kunna njuta av att jag för en gångs skull lyckats.
Men nej, fuck that shit. Så nu är allt fel.
Därför mår jag som en tunna med gammal fisk.
Drömde förresten inatt att jag festade på en båt (kan bero på att jag och Lill körde en fulvinsfylla igår och lyssnade på im on a boat...., vet ej om Lill var på festen på superbåten)
Sen drömde jag att mitt högerben blev avhugget under knäet.
Mina tankar då var "Buhu, nu kan jag inte bli porrstjärna och ingen kommer någonsin att vilja ha mig igen" och "Det kanske växer ut igen :D:D:D:D:D:D:D::D:D" JA logik i drömmar har aldrig varit min grej.
Hursomhelst, nu är det fylla och bitterhet som gäller, förresten, vem fan vare som kallade mig bitter på msn igår?
Fast eh, somnar oftast framför tv:n, även om jag inte ska på fest.
Har börjar märka av tecken som visar att den här festen kommer att bli urspårad.
1. Jag har 8 öl i kylskåpet (Vad fan tänkte jag "bla bla ska ha dem till imorgon också.." jag sparar aldrig alkohol.) Btw, så blir jag rätt full på 3 öl (det är faktiskt ekonomiskt och INTE pinsamt att vara lättpåverkad, dricka 20 öl på en kväll och bli lite påverkad är bara tragiskt)
= GOGO TOXEN
2. Haha duktigt, middagen smakade illa, luktade illa och såg illa ut. Blev ingen middag. = GOGO MER FULL AV LITE
3. Mår som en tunna med gammal fisk.
Dessa tre saker kommer att resultera i. Hej vad hände med fredagen den 11:e september 2009?
NU Ska jag ta upp det jobbiga.
Fick veta att jag hade pengar i torsdags tror jag, bestämde mig för att åka till det finaste som någonsin hänt mig redan nu i helgen. Vill fan inte vara utan honom längre.
Praktik kan jag jobba in igen, bara borta 4 praktikdagar som mest, så ingen oro där.
Börjar packa och peppa osv, börjar bli sådär glad, att ja, äntligen finns det en chans att jag kan bli lycklig!
Men nej, alltså, det är inte meningen att jag ska vara lycklig. Det lyckas jag alltid glömma bort.
Blev såklart påmind om det på mitt möte idag. Åker jag till det bästa som fan har hänt mig i helgen så.. Har jag varken praktik eller lägenhet kvar.
Det värsta är att jag skulle kunna skita i allt det där.
Och det är kanske därför jag bara gråtit hela dagen också. Att jag måste göra ett val.
För hur jag än gör så blir det fel fel fel.
Jag orkar inte med fler fel.
Vill bara få vara kär nu, kunna njuta av att jag för en gångs skull lyckats.
Men nej, fuck that shit. Så nu är allt fel.
Därför mår jag som en tunna med gammal fisk.
Drömde förresten inatt att jag festade på en båt (kan bero på att jag och Lill körde en fulvinsfylla igår och lyssnade på im on a boat...., vet ej om Lill var på festen på superbåten)
Sen drömde jag att mitt högerben blev avhugget under knäet.
Mina tankar då var "Buhu, nu kan jag inte bli porrstjärna och ingen kommer någonsin att vilja ha mig igen" och "Det kanske växer ut igen :D:D:D:D:D:D:D::D:D" JA logik i drömmar har aldrig varit min grej.
Hursomhelst, nu är det fylla och bitterhet som gäller, förresten, vem fan vare som kallade mig bitter på msn igår?
torsdag 10 september 2009
Jag och Fred testar telepati
Jag och Fred testade telepati idag, det gick riktigt bra för att vara första försöket!
Vanessa säger (22:39):
kan andré logga in nu elllller
Fred säger (22:40):
jaaa
logga in nurå andré
Vanessa säger (22:41):
haha vi kan använda telepatiii!!!
Fred säger (22:41):
ja!
Vanessa säger (22:41):
okej
tänk att andré ska logga in
NU
Vanessa säger (22:42):
hahahahHHAHAHA HAN LOGGADE IN
SERIÖST
KAN INTE FATTA
Fred säger (22:42):
du ljuger
;D
Vanessa säger (22:42):
NEJ!!!
GÖR INTE DET FAKTISKT
Fred säger (22:42):
haha, ok
Vanessa säger (22:42):
allvarligt
är typ rädd
Fred säger (22:42):
då är det rätt sjukt ;D
Vanessa säger (22:39):
kan andré logga in nu elllller
Fred säger (22:40):
jaaa
logga in nurå andré
Vanessa säger (22:41):
haha vi kan använda telepatiii!!!
Fred säger (22:41):
ja!
Vanessa säger (22:41):
okej
tänk att andré ska logga in
NU
Vanessa säger (22:42):
hahahahHHAHAHA HAN LOGGADE IN
SERIÖST
KAN INTE FATTA
Fred säger (22:42):
du ljuger
;D
Vanessa säger (22:42):
NEJ!!!
GÖR INTE DET FAKTISKT
Fred säger (22:42):
haha, ok
Vanessa säger (22:42):
allvarligt
är typ rädd
Fred säger (22:42):
då är det rätt sjukt ;D
Nu jävlar
Oväntade pengar på mitt konto, mycket ovanligt, men det upptäcktes idag att jag hade det.
Så blir hejdå Umeå på lördag förhoppningsvis, om inte allt skiter sig som det brukar göra.
Ikväll blir det fulvin och lugna nerverna, kanske orkar skriva något om min dag på praktiken, för ack så händelserik den var, fick faktiskt en komplimang för mina stövlar.
Så blir hejdå Umeå på lördag förhoppningsvis, om inte allt skiter sig som det brukar göra.
Ikväll blir det fulvin och lugna nerverna, kanske orkar skriva något om min dag på praktiken, för ack så händelserik den var, fick faktiskt en komplimang för mina stövlar.
onsdag 9 september 2009
Jamen herregud
Lite update nu, har fått massa ord, och är nu säker på min civilstatus!
Kär.
Japp, tro det eller ej men Vanessa Asplund är kär. Med ett stort K. Fast det skrev jag ju såklart inte. Det skulle ju se så fel ut.
Känner mig alldeles tonårig och fånig ut, men ingen läser ju detta ändå.
Wiie, hoppas allt går som det ska. Annars blir det failmode ännu en gååång.
Förresten så peppar jag helgen, blir superfest hos offer! Det kan ju inte gå fel.
Peppar inte att kattmammans mage börjar bli stor.. vaffan vi har redan 4 kattungar! Kommer vara kattungefria i 2 veckor, sen kommer det nya. Känns så fel.
Men då har jag nog flyttat hemifrån så kommer inte behöva oroa mig för dem så mycket.
Vill verkligen ta med mig Bat Baby och Paul när jag flyttar, men kattungar kostar, och de behöver tillsyn, och jag gillar ett eh, resa bort.
Men puss på världen, nu blir det lite fulvin.
Kär.
Japp, tro det eller ej men Vanessa Asplund är kär. Med ett stort K. Fast det skrev jag ju såklart inte. Det skulle ju se så fel ut.
Känner mig alldeles tonårig och fånig ut, men ingen läser ju detta ändå.
Wiie, hoppas allt går som det ska. Annars blir det failmode ännu en gååång.
Förresten så peppar jag helgen, blir superfest hos offer! Det kan ju inte gå fel.
Peppar inte att kattmammans mage börjar bli stor.. vaffan vi har redan 4 kattungar! Kommer vara kattungefria i 2 veckor, sen kommer det nya. Känns så fel.
Men då har jag nog flyttat hemifrån så kommer inte behöva oroa mig för dem så mycket.
Vill verkligen ta med mig Bat Baby och Paul när jag flyttar, men kattungar kostar, och de behöver tillsyn, och jag gillar ett eh, resa bort.
Men puss på världen, nu blir det lite fulvin.
Drömmar
Aja, 4 av 5 dagar har jag drömt om samma person. Det har aldrig hänt förr.
Sen så är ju problemet med mig och drömmar att de blir eh, väldigt verkliga. Speciellt då jag har druckit. Brukar t.o.m drömma om att jag sitter på msn och skriver med folk.
Inatt drömde jag om gossen, att pappa försökte hänga sig och att vi skulle segla till stockholm. Drömde även att mamma sa att det fanns ett helt paket med köttbullar i frysen, men inte fan fanns det det! Besvikelsen går inte att beskriva.
Jag älskar köttbullar.
Drömde tydligen också att jag skrev med Fred på msn, och att han tydligen hört från en brud att hans "bf" bara hade utnyttjat honom. Tur att det bara var en dröm, annars hade jag ju inte haft något att hoppas på mer.
Saker jag hoppas på nu:
1. Att Fred börjar dejta superkillen
2. Att jag får lägenheten i Bågenhusen och INTE på Umedalen
3. Du är egentligen på plats nummer ett men känns så fånigt att hålla på så.
Nog om drömmar.
Som sagt, lägenhet. Stubinen ringde idag och sa att det KAN bli så att jag får en lägenhet i Bågenhusen om 2-3 veckor! Har velat ha en lägenhet där sen jag var 14 kanske. Helt jävla fantastiskt! (Bågenhusen ligger galet centralt i stan, för er som inte är så insatta i Umeå)
Annars blir det... Umedalen.
Alltså, har inget emot Umedalen egentligen (ooch ja för er som inte har så bra koll, Umedalen är en stadsdel som ligger typ hej.. i skogen nästan!) men har aldrig haft en relation till den stadsdelen. Varit på fest där en gång, varit på BUP där en gång (fittbup som låg så nära mig förr, tur att de inte ville behandla mig längre då de flyttade till Umedalen) så ja, har inte direkt någon uppfattning om det.
Mer att det känns som att någon slängt ner en massa hus i en skog som inte finns.
Känns lite som Gotland (jag gillar inte gotland alls), man kan inte gå till Umedalen, har ingen jävla aning hur lång tid det skulle ta från stan, sen.. vem fan orkar ta bussen dit?
Får hoppas på Bågenhusen, kommer kalla det Bögenhusen efter ett tag.
Sen är jag förvirrad över min civilstatus.. Liksom, finns det en civilstatus som heter.. väntande?
Vill bara veta vaffan, gillar ju ord, vill ha ord på allt, fast det finns för få ord för allt. Blä.
Sen så är ju problemet med mig och drömmar att de blir eh, väldigt verkliga. Speciellt då jag har druckit. Brukar t.o.m drömma om att jag sitter på msn och skriver med folk.
Inatt drömde jag om gossen, att pappa försökte hänga sig och att vi skulle segla till stockholm. Drömde även att mamma sa att det fanns ett helt paket med köttbullar i frysen, men inte fan fanns det det! Besvikelsen går inte att beskriva.
Jag älskar köttbullar.
Drömde tydligen också att jag skrev med Fred på msn, och att han tydligen hört från en brud att hans "bf" bara hade utnyttjat honom. Tur att det bara var en dröm, annars hade jag ju inte haft något att hoppas på mer.
Saker jag hoppas på nu:
1. Att Fred börjar dejta superkillen
2. Att jag får lägenheten i Bågenhusen och INTE på Umedalen
3. Du är egentligen på plats nummer ett men känns så fånigt att hålla på så.
Nog om drömmar.
Som sagt, lägenhet. Stubinen ringde idag och sa att det KAN bli så att jag får en lägenhet i Bågenhusen om 2-3 veckor! Har velat ha en lägenhet där sen jag var 14 kanske. Helt jävla fantastiskt! (Bågenhusen ligger galet centralt i stan, för er som inte är så insatta i Umeå)
Annars blir det... Umedalen.
Alltså, har inget emot Umedalen egentligen (ooch ja för er som inte har så bra koll, Umedalen är en stadsdel som ligger typ hej.. i skogen nästan!) men har aldrig haft en relation till den stadsdelen. Varit på fest där en gång, varit på BUP där en gång (fittbup som låg så nära mig förr, tur att de inte ville behandla mig längre då de flyttade till Umedalen) så ja, har inte direkt någon uppfattning om det.
Mer att det känns som att någon slängt ner en massa hus i en skog som inte finns.
Känns lite som Gotland (jag gillar inte gotland alls), man kan inte gå till Umedalen, har ingen jävla aning hur lång tid det skulle ta från stan, sen.. vem fan orkar ta bussen dit?
Får hoppas på Bågenhusen, kommer kalla det Bögenhusen efter ett tag.
Sen är jag förvirrad över min civilstatus.. Liksom, finns det en civilstatus som heter.. väntande?
Vill bara veta vaffan, gillar ju ord, vill ha ord på allt, fast det finns för få ord för allt. Blä.
tisdag 8 september 2009
*otroligt vettig text*
Alltså, känner nästan stoltheten som en klump i mig.
Sov bara 4 timmar inatt med, bra jobbat Vanessa, sluta snacka med folk på msn.
Missade bussen till stan. Bra jobbat!
Slutade ju praktiken 20 minuter innan igår så hade redan 20 minuter att ta igen idag, nu behövde jag plussa på en halvtimme. Men för in i helvete vad jag jobbade hårt idag!
Användes för första gången som en praktikant idag, och med det menar jag att jag användes till sysslor som var helt nedanför måttet av vad jag är kapabel till. Fick bära ner säkert 10 kilo byxor till undervåningen ett par gånger, och kappor och bläääää. Hade galet ont i armarna men idag hade jag bestämt mig att visa vad jag går för. Så gnällde inte. Hoppade över lunchen eftersom jag ville jobba längre än till 15 (hade ju som sagt 50 minuter att ta igen idag, lunch 1 timme.)
Var tvungen att leta kläder nere på lagret helt själv, gogo självständigt jobbande, gick faktiskt riktigt bra, hittade mer än det jag egentligen sökte efter.
Påväg tillbaka till läskiga hissen och våning 2 hände en fin grej.
En småsöt postkille sa hej till mig.
Igår sa alkisen hej, idag småsöta postkillen.
Ser jag verkligen så ensam ut?
Sen upp, larma massa plagg, vika massa plagg och blä, fötterna gjorde ont av platåskorna, sen bära ner mer kläder, vika mer kläder, marknadsanpassa varor, vika mer plagg, får mer ont i fötter osv osv. Men det gick fan bra! Rökte bara en cigg på hela dagen.
Bara synd att jag inte sett till tha bozz på hela veckan, hade fått så galet mycket beröm för detta.
Känns nästan som att de är lite hårdare nu eftersom jag var en cunt förra veckan.
Vilket jag inte direkt tycker är okej, inte mitt fel att jag har psykiska problem. Men vad fan vet dem? Nog om det.
Penganojja.
Vi har kanske 200 spänn kvar tills nästa vecka, och jag vill bara bort nu.
Men jag är rädd att jag inte kommer att vila åka tillbaka hit. Och när jag väl gör det, så kommer saknad och ensamhet vara min diet.
Penganojjan som jag känt i flera år får mig att bli ännu mer motiverad till att påbörja min karriär. Tänker inte ha det såhär. Visst, pengr gör en inte lycklig, men förenklar ju en jävla massa, och efter 18 år förtjänar jag fan att kunna skämma bort mig själv.
Pengar hade gjort mig lycklig nu. Då hade jag haft råd att resa.
Fulvin.
Hemmgjort fulvin straight outta dunken är kvällens dryck. Smakar.. helvete.
Men vin är fint och bla bla bla, hade föredragit öl, men hey, jag är ledig imorgon, lite fylla förtjänar jag.
Ord.
Jag väntar på vissa ord.
Och väntar på tillit.
Aja, whatevaaah, kan inte gnälla på mycket just nu.
Sov bara 4 timmar inatt med, bra jobbat Vanessa, sluta snacka med folk på msn.
Missade bussen till stan. Bra jobbat!
Slutade ju praktiken 20 minuter innan igår så hade redan 20 minuter att ta igen idag, nu behövde jag plussa på en halvtimme. Men för in i helvete vad jag jobbade hårt idag!
Användes för första gången som en praktikant idag, och med det menar jag att jag användes till sysslor som var helt nedanför måttet av vad jag är kapabel till. Fick bära ner säkert 10 kilo byxor till undervåningen ett par gånger, och kappor och bläääää. Hade galet ont i armarna men idag hade jag bestämt mig att visa vad jag går för. Så gnällde inte. Hoppade över lunchen eftersom jag ville jobba längre än till 15 (hade ju som sagt 50 minuter att ta igen idag, lunch 1 timme.)
Var tvungen att leta kläder nere på lagret helt själv, gogo självständigt jobbande, gick faktiskt riktigt bra, hittade mer än det jag egentligen sökte efter.
Påväg tillbaka till läskiga hissen och våning 2 hände en fin grej.
En småsöt postkille sa hej till mig.
Igår sa alkisen hej, idag småsöta postkillen.
Ser jag verkligen så ensam ut?
Sen upp, larma massa plagg, vika massa plagg och blä, fötterna gjorde ont av platåskorna, sen bära ner mer kläder, vika mer kläder, marknadsanpassa varor, vika mer plagg, får mer ont i fötter osv osv. Men det gick fan bra! Rökte bara en cigg på hela dagen.
Bara synd att jag inte sett till tha bozz på hela veckan, hade fått så galet mycket beröm för detta.
Känns nästan som att de är lite hårdare nu eftersom jag var en cunt förra veckan.
Vilket jag inte direkt tycker är okej, inte mitt fel att jag har psykiska problem. Men vad fan vet dem? Nog om det.
Penganojja.
Vi har kanske 200 spänn kvar tills nästa vecka, och jag vill bara bort nu.
Men jag är rädd att jag inte kommer att vila åka tillbaka hit. Och när jag väl gör det, så kommer saknad och ensamhet vara min diet.
Penganojjan som jag känt i flera år får mig att bli ännu mer motiverad till att påbörja min karriär. Tänker inte ha det såhär. Visst, pengr gör en inte lycklig, men förenklar ju en jävla massa, och efter 18 år förtjänar jag fan att kunna skämma bort mig själv.
Pengar hade gjort mig lycklig nu. Då hade jag haft råd att resa.
Fulvin.
Hemmgjort fulvin straight outta dunken är kvällens dryck. Smakar.. helvete.
Men vin är fint och bla bla bla, hade föredragit öl, men hey, jag är ledig imorgon, lite fylla förtjänar jag.
Ord.
Jag väntar på vissa ord.
Och väntar på tillit.
Aja, whatevaaah, kan inte gnälla på mycket just nu.
måndag 7 september 2009
Blä igen
Jag känner mig som den mest ointressanta människan på denna jord för tillfället.
Kan sällan tillföra något vettigt till någon konversation.
Det tar stopp när jag lyckats tänka en halv tanke, spårar vidare på något annat.
Så ja, befinner mig mest bara i min egna värld, av oavslutade meningar.
Det finns mycket jag vill säga, men som jag inte riktigt kan formulera. Sen har jag inte modet att säga allt heller. Konsekvenser konsekvenser.
Och jag vill verkligen ha en jävla massa konversationer just nu, för jag gillar ord.
Vill mest bara leva nu, skjuta bort allt och kunna somna i vettig tid och käka lite då och då.
Praktiken gick helt okej idag, lite svimfärdig av stress och trötthet bara.
Min lunchtimme spenderades vid älven, en alkis låg och sov på gräset. Han vaknade till efter ett tag, gick fram till mig för att han tyckte att jag såg ensam ut.
När en alkis t.o.m går fram till en för att man ser ensam ut så är man fan ensam.
Sa till honom att vatten var viktigt. Det är det ju faktiskt.
Sen satte jag mig längst ut på bryggan som guppade av vågorna. Var rätt road av det.
Är alldeles för lättroad för att det ska vara hälsosamt. Skrattade åt mina sockar för någon dag sedan för att de passade så illa till resten av mina kläder.
Detta är inte gnäll faktiskt, gillar att vara lättroad, men vet inte hur länge det håller i sig bara.
Vad mer finns det att berätta?
Justja, är inte säker på mina känslor för något alls längre. Kan inte lita på mig själv och definitivt ingen annan.
Kan sällan tillföra något vettigt till någon konversation.
Det tar stopp när jag lyckats tänka en halv tanke, spårar vidare på något annat.
Så ja, befinner mig mest bara i min egna värld, av oavslutade meningar.
Det finns mycket jag vill säga, men som jag inte riktigt kan formulera. Sen har jag inte modet att säga allt heller. Konsekvenser konsekvenser.
Och jag vill verkligen ha en jävla massa konversationer just nu, för jag gillar ord.
Vill mest bara leva nu, skjuta bort allt och kunna somna i vettig tid och käka lite då och då.
Praktiken gick helt okej idag, lite svimfärdig av stress och trötthet bara.
Min lunchtimme spenderades vid älven, en alkis låg och sov på gräset. Han vaknade till efter ett tag, gick fram till mig för att han tyckte att jag såg ensam ut.
När en alkis t.o.m går fram till en för att man ser ensam ut så är man fan ensam.
Sa till honom att vatten var viktigt. Det är det ju faktiskt.
Sen satte jag mig längst ut på bryggan som guppade av vågorna. Var rätt road av det.
Är alldeles för lättroad för att det ska vara hälsosamt. Skrattade åt mina sockar för någon dag sedan för att de passade så illa till resten av mina kläder.
Detta är inte gnäll faktiskt, gillar att vara lättroad, men vet inte hur länge det håller i sig bara.
Vad mer finns det att berätta?
Justja, är inte säker på mina känslor för något alls längre. Kan inte lita på mig själv och definitivt ingen annan.
söndag 6 september 2009
Blä
Och jag orkar inte med praktik, för det innebär ansvar och tid, och energi som jag inte har.
Men en lägenhet står på spel.
Borde skita i det ändå, får jag en lägenhet så blir jag bara ännu mer fast i en stad där jag inte kan utvecklas. Less på att folk knarkar och på att alla de som jag känner är vettiga, måste vara sjuka och förstörda då de förtjänar så mycket bättre.
Är klar med Umeå, har växt här nu och behöver testa mina vingar.
Less på att vara arg, irriterad och att inte ha någon ork.
Att inte kunna lita på folk. Att inte få tillräckligt med bekräftelse. Borde inte ha något behov av bekräftelse. Eller önskar att jag inte hade det iaf.
Ja, gnällvanessa is back.
Snart är jag 18 och det finns så otroligt mycket vettigt jag inte hunnit med om.
Var jag inte 14 nyss? Känns som att livet inte är lika komplicerat som jag hade hoppats, även fast jag valt en annorlunda väg så ser det ändå ut som alla andras.
Jag kommer dra på mig en massa onödiga lån, bli skuldsatt, skaffa barn när jag är 23, och tänka hehe varför gjorde jag ens såhär.
Och snart flyttar jag hemifrån, alltid sett det som något positivt men nu är jag livrädd.
Ensamheten och ansvar samt att inse att man inte är.. 14 längre.
Sommaren sög in a bad way. Den försvann. Supa varje dag och hoppas på kärlek. Ett tappert försök Vanessa. Men du vet att sånt inte är din grej.
Bara massa fail och fuckade dygnsrytmer och alldeles för lite varma famnar.
T.o.m trästock sög för det mesta. Därför kan man säga att det här året är rätt fail, då trästock brukar vara den ultimata höjdpunkten.
Var med ångestfylld och mina kinder smakade salt.
Varför gör jag ens planer? Mer impulsiva handlingar Vanessa.
Ja, så sommaren var ungefär: Fylla, sömn och förhoppningar.
Nu till hösten, som snart kommer. Alltså jag vet inte.
Höstjävel. Kan nog bli massa foto om jag orkar, slänga ner halvnakna minderåriga i lövhögar och fota dem, mmmmmm sånt gillas! Försök på praktik och friskare hjärna, mer kreativa handlingar + karriär.
Men en lägenhet står på spel.
Borde skita i det ändå, får jag en lägenhet så blir jag bara ännu mer fast i en stad där jag inte kan utvecklas. Less på att folk knarkar och på att alla de som jag känner är vettiga, måste vara sjuka och förstörda då de förtjänar så mycket bättre.
Är klar med Umeå, har växt här nu och behöver testa mina vingar.
Less på att vara arg, irriterad och att inte ha någon ork.
Att inte kunna lita på folk. Att inte få tillräckligt med bekräftelse. Borde inte ha något behov av bekräftelse. Eller önskar att jag inte hade det iaf.
Ja, gnällvanessa is back.
Snart är jag 18 och det finns så otroligt mycket vettigt jag inte hunnit med om.
Var jag inte 14 nyss? Känns som att livet inte är lika komplicerat som jag hade hoppats, även fast jag valt en annorlunda väg så ser det ändå ut som alla andras.
Jag kommer dra på mig en massa onödiga lån, bli skuldsatt, skaffa barn när jag är 23, och tänka hehe varför gjorde jag ens såhär.
Och snart flyttar jag hemifrån, alltid sett det som något positivt men nu är jag livrädd.
Ensamheten och ansvar samt att inse att man inte är.. 14 längre.
Sommaren sög in a bad way. Den försvann. Supa varje dag och hoppas på kärlek. Ett tappert försök Vanessa. Men du vet att sånt inte är din grej.
Bara massa fail och fuckade dygnsrytmer och alldeles för lite varma famnar.
T.o.m trästock sög för det mesta. Därför kan man säga att det här året är rätt fail, då trästock brukar vara den ultimata höjdpunkten.
Var med ångestfylld och mina kinder smakade salt.
Varför gör jag ens planer? Mer impulsiva handlingar Vanessa.
Ja, så sommaren var ungefär: Fylla, sömn och förhoppningar.
Nu till hösten, som snart kommer. Alltså jag vet inte.
Höstjävel. Kan nog bli massa foto om jag orkar, slänga ner halvnakna minderåriga i lövhögar och fota dem, mmmmmm sånt gillas! Försök på praktik och friskare hjärna, mer kreativa handlingar + karriär.
söndag 21 juni 2009
~~
Imorgon drar Jenny till peace and love, men tro inte att jag blir så ensam eftersom Lill kommer hem då. Fin timing!
Och jag ska försöka resa bort jag också, på onsdag blir det nog Stockholm för min del om allting löser sig som det ska.
Katten har inte fått sina kattbarn än, hon ligger mest ner och ser tjock ut. Synd att hon inte hade ätstörningar.. Då hade hon fött dem nu, eftersom hon vetat att hon skulle bli smal_katt_1 då igen.
Som en gratis fettsugning, som kanske gör lite ondare.
Börjar inse att sommaren är lite överskattad på något sätt, visst det är skönt att det är ljust, men det har ju inte direkt varit så soligt än... Och vad finns det att göra på sommaren?
Bada? Not mah thaaang oki
Spela kubb? Ja lycka till att få ihop mer än 3 pers!
Så ja, finns inte så mycket att göra, förrens kvällskvisten då folk gärna tar till flaskan för att det är sommarlov och det är fint. Det är en bra aktivitet, festa alltså, men känns ändå inte som att jag lever min sommar fullt ut! Och det stör jag mig på.
Fast Trästock blir fint, och reser jag bort till finis nu så blir det också brabrabra.
Måste nog bara sätta mig ner och tänka över vad jag kan hitta på.
Och jaaaa livet rullar på rätt bra nu, har itne direkt något att gnälla över (men hey, jag börjar nog snart igen, så ni som gillar gnäll, det kommer det kommer ska ni se se se.)
Och jag ska försöka resa bort jag också, på onsdag blir det nog Stockholm för min del om allting löser sig som det ska.
Katten har inte fått sina kattbarn än, hon ligger mest ner och ser tjock ut. Synd att hon inte hade ätstörningar.. Då hade hon fött dem nu, eftersom hon vetat att hon skulle bli smal_katt_1 då igen.
Som en gratis fettsugning, som kanske gör lite ondare.
Börjar inse att sommaren är lite överskattad på något sätt, visst det är skönt att det är ljust, men det har ju inte direkt varit så soligt än... Och vad finns det att göra på sommaren?
Bada? Not mah thaaang oki
Spela kubb? Ja lycka till att få ihop mer än 3 pers!
Så ja, finns inte så mycket att göra, förrens kvällskvisten då folk gärna tar till flaskan för att det är sommarlov och det är fint. Det är en bra aktivitet, festa alltså, men känns ändå inte som att jag lever min sommar fullt ut! Och det stör jag mig på.
Fast Trästock blir fint, och reser jag bort till finis nu så blir det också brabrabra.
Måste nog bara sätta mig ner och tänka över vad jag kan hitta på.
Och jaaaa livet rullar på rätt bra nu, har itne direkt något att gnälla över (men hey, jag börjar nog snart igen, så ni som gillar gnäll, det kommer det kommer ska ni se se se.)
torsdag 18 juni 2009
Jahapp
Min katt ska få kattungar, den nya katten alltså, vi köpte för cirka en månad sedan.
Förstår inte grejen med att sälja en katt som är gravid utan att säga det innan.
Fick tillbaka min plånbok idag, nu har jag ett ställe att förvara mitt csn-kort.
Marina ringde idag. Vi var peppade att hitta på något, tills vi kom fram till att det inte finns något att göra här.
(OBS ska sluta gnälla i min blogg, samt ska börja lägga upp bilder som alla andra)
Förstår inte grejen med att sälja en katt som är gravid utan att säga det innan.
Fick tillbaka min plånbok idag, nu har jag ett ställe att förvara mitt csn-kort.
Marina ringde idag. Vi var peppade att hitta på något, tills vi kom fram till att det inte finns något att göra här.
(OBS ska sluta gnälla i min blogg, samt ska börja lägga upp bilder som alla andra)
torsdag 14 maj 2009
hgf
Borde skriva om att BUP har skrivit ut mig.
Eller om Visionfestivalen, min praktik, mitt icke existerande kärleksliv, min störning, min diss of doom jag råkade ut för, mina veckofyllor, min kommande Sverigeresa, hur utbränd jag känner mig eller om vad som helst.
Fast, jag känner mest att jag vill skriva om illamående och svartsjuka.
Alltså, brukar aldrig bli åksjuk när jag åker bil, men Ekmans bil gör mig åksjuk, vet verkligen inte varför, eftersom han kör som alla andra. Kanske bara är något konstigt som jag råkar ut för.
Och svartsjuka, över något helt helt annat. För att du aldrig gav mig ett avslut.
Haha vad är det med killar jag träffar som inte kan ge mig ett vettigt avslut?
Kanske dras till sådana killar omedvetet, i dunno.
Hursomhelst så är både mitt illamående och min svartsjuka konstig.
Eller om Visionfestivalen, min praktik, mitt icke existerande kärleksliv, min störning, min diss of doom jag råkade ut för, mina veckofyllor, min kommande Sverigeresa, hur utbränd jag känner mig eller om vad som helst.
Fast, jag känner mest att jag vill skriva om illamående och svartsjuka.
Alltså, brukar aldrig bli åksjuk när jag åker bil, men Ekmans bil gör mig åksjuk, vet verkligen inte varför, eftersom han kör som alla andra. Kanske bara är något konstigt som jag råkar ut för.
Och svartsjuka, över något helt helt annat. För att du aldrig gav mig ett avslut.
Haha vad är det med killar jag träffar som inte kan ge mig ett vettigt avslut?
Kanske dras till sådana killar omedvetet, i dunno.
Hursomhelst så är både mitt illamående och min svartsjuka konstig.
måndag 4 maj 2009
Och jag får små ryck
Skrattar och gråter på samma gång
Sen tystnad
Apati
Sen så börjar kroppen röra sig innan man ens har hunnit tänka ut rörelsen
Det blir ryckigt då
Och man inser att man har två hjärnor
Sen tar det stopp
En paranoia som äter en innifrån
Händer som har egna liv
Som spänner ihop sig
Och ser hotfulla ut
Min kropp styr jag inte över
Som att varje del har ett eget medvetande och styrka att bestämma
Hur de ska agera i denna stund
Och människor brukar tycka att jag är intressant
På grund av mitt förstörda psyke
Till en början är jag intressant
När jag börjar behöva dem i jobbiga stunder så drar de sig undan
En parasit de inte vill ha i sitt liv
Försöker be min högerhand att sluta klämma och smeka på min kind och skriva istället
Det går sådär
Hej hand
hej galenskap
Haha <3
Oooh ge mig en ny hjärna
Har faktiskt inte skurit mig på 2 månader.
Det är duktigt av mig.
Skärtorsdagen räknas inte, för jag minns det inte alls.
Känner av suget som folk inte förstår är ett beroende
De kallar det "ett skrik på uppmärksamhet" eller ett "rop på hjälp"
Jag kallar det något som jag behöver ibland, som vissa behöver kaffe på morgonen
Eller så starkt är inte beroendet
Men tanken cirkulerar i mitt huvud
och genast känner jag emostämpeln placerar på min panna
Hej
Hejdå
Skrattar och gråter på samma gång
Sen tystnad
Apati
Sen så börjar kroppen röra sig innan man ens har hunnit tänka ut rörelsen
Det blir ryckigt då
Och man inser att man har två hjärnor
Sen tar det stopp
En paranoia som äter en innifrån
Händer som har egna liv
Som spänner ihop sig
Och ser hotfulla ut
Min kropp styr jag inte över
Som att varje del har ett eget medvetande och styrka att bestämma
Hur de ska agera i denna stund
Och människor brukar tycka att jag är intressant
På grund av mitt förstörda psyke
Till en början är jag intressant
När jag börjar behöva dem i jobbiga stunder så drar de sig undan
En parasit de inte vill ha i sitt liv
Försöker be min högerhand att sluta klämma och smeka på min kind och skriva istället
Det går sådär
Hej hand
hej galenskap
Haha <3
Oooh ge mig en ny hjärna
Har faktiskt inte skurit mig på 2 månader.
Det är duktigt av mig.
Skärtorsdagen räknas inte, för jag minns det inte alls.
Känner av suget som folk inte förstår är ett beroende
De kallar det "ett skrik på uppmärksamhet" eller ett "rop på hjälp"
Jag kallar det något som jag behöver ibland, som vissa behöver kaffe på morgonen
Eller så starkt är inte beroendet
Men tanken cirkulerar i mitt huvud
och genast känner jag emostämpeln placerar på min panna
Hej
Hejdå
torsdag 23 april 2009
hora
Just nu är jag arg, för att man tydligen inte alltid förtjänar att få hjälp.
Man måste må tillräckligt dåligt, som att det ens finns en skala på hur dåligt man måste må för att vara förtjänt av den hjälp man behöver.
Ta de med ätstöringar t.ex, de får inte hamna på en ätstörningsklinik förrens de väger en viss vikt.
Så jävla sjukt.
"Ja vi låter det gå så dåligt som möjligt för dem, för ju fler vi har inlagda desto mer bidrag får vi från staten."
Verkar som att de som tydligen ska hjälpa en tycker om att leka med liv.
BUP vill inte ge mig någon behandling. För de tar mig inte på allvar.
Under hela min "sjukdomsperiod" har varken BUP, socialstyrelsen eller mitt behandlingshem tagit mig på allvar.
Vad jag än har sagt har de alltid svarat med "nej Vanessa, du är inte sjuk i huvudet" eller "du är för ung för att få en diagnos."
Jag vet om många under 18 som har fått en diagnos, men tydligen så är jag inte sjuk nog för att få en.
Visst, jag lider inte av svåra psykoser, jag skär mig inte så att jag måste sys med 20 stygn en gång i veckan. Frågan är ju ändå, varför ses inte mitt personliga helvete som något allvarligt?
Jag lider verkligen av mitt mående, ja, av hela min existens.
Men nej, jag mår ju inte tillräckligt dåligt.
Jag super, knullar och "knarkar" tydligen för mycket för att gå DBT.
Varje samtal jag haft med BUP om DBT:n har ungefär låtit som "Ja vi tror inte att Vanessa är tillräckligt motiverad till att gå denna behandling." eller "Eftersom Vanessa inte har något att göra om dagen så kan hon inte gå denna behandling."
Inte tillräckligt motiverad? Flyttade hem från ett behandlingshem för att kunna gå DBT.
Jävla fittor.
Hur många gånger till ska jag behöva hamna på sjukhus för att få den hjälp jag verkligen behöver? Ska jag kanske ta en överdos och hoppas på att hjärtat lägger av. Nej det skulle jag inte göra, för jag respekterar mina vänner för mycket.
Fuck this shit, samhället hjälper bara de de kan tjäna pengar på.
Och tyvärr så kostar jag för mycket.
Frågan är ju bara varför alla jävla emofittor får gå på BUP för att höja sin status som alternativa?
De kanske inte berättar sanningen, som jag gör.
Men fuck this shit.
Man måste må tillräckligt dåligt, som att det ens finns en skala på hur dåligt man måste må för att vara förtjänt av den hjälp man behöver.
Ta de med ätstöringar t.ex, de får inte hamna på en ätstörningsklinik förrens de väger en viss vikt.
Så jävla sjukt.
"Ja vi låter det gå så dåligt som möjligt för dem, för ju fler vi har inlagda desto mer bidrag får vi från staten."
Verkar som att de som tydligen ska hjälpa en tycker om att leka med liv.
BUP vill inte ge mig någon behandling. För de tar mig inte på allvar.
Under hela min "sjukdomsperiod" har varken BUP, socialstyrelsen eller mitt behandlingshem tagit mig på allvar.
Vad jag än har sagt har de alltid svarat med "nej Vanessa, du är inte sjuk i huvudet" eller "du är för ung för att få en diagnos."
Jag vet om många under 18 som har fått en diagnos, men tydligen så är jag inte sjuk nog för att få en.
Visst, jag lider inte av svåra psykoser, jag skär mig inte så att jag måste sys med 20 stygn en gång i veckan. Frågan är ju ändå, varför ses inte mitt personliga helvete som något allvarligt?
Jag lider verkligen av mitt mående, ja, av hela min existens.
Men nej, jag mår ju inte tillräckligt dåligt.
Jag super, knullar och "knarkar" tydligen för mycket för att gå DBT.
Varje samtal jag haft med BUP om DBT:n har ungefär låtit som "Ja vi tror inte att Vanessa är tillräckligt motiverad till att gå denna behandling." eller "Eftersom Vanessa inte har något att göra om dagen så kan hon inte gå denna behandling."
Inte tillräckligt motiverad? Flyttade hem från ett behandlingshem för att kunna gå DBT.
Jävla fittor.
Hur många gånger till ska jag behöva hamna på sjukhus för att få den hjälp jag verkligen behöver? Ska jag kanske ta en överdos och hoppas på att hjärtat lägger av. Nej det skulle jag inte göra, för jag respekterar mina vänner för mycket.
Fuck this shit, samhället hjälper bara de de kan tjäna pengar på.
Och tyvärr så kostar jag för mycket.
Frågan är ju bara varför alla jävla emofittor får gå på BUP för att höja sin status som alternativa?
De kanske inte berättar sanningen, som jag gör.
Men fuck this shit.
måndag 13 april 2009
Nätter
Och jag kommer alltid jag att vara "den där sjuka bruden som gillade mig jättemycket" när pojkar berättar om mig.
Något jag vant mig vid.
Något som gör ont.
Jag är någon man inte ens orkar ge en chans, som man dömer alldeles för fort.
För de ser det sjuka, och orkar inte ta reda på mer.
Finns fler fiskar i sjön, som inte är defekta.
Varför nöja sig med något defekt?
Det skulle inte jag göra, men jag dömer inte lika fort.
På grund av den jag är.
Du har vilselett mig hela tiden. Allt var bara en lögn. Innerst inne så har jag vetat det länge.
"Allt var nog inte meningslöst."
Pojke, du är lika jävla sjuk som mig. Och det vet du nog om.
Vi kommer nog inte att ses när du flyttar hem, det blir bäst så. För mig.
För du kan förstöra mig när du så önskar och det ger dig allt för stor kontroll.
Tänker inte låta dig ha den kontrollen över mig längre.
Något jag vant mig vid.
Något som gör ont.
Jag är någon man inte ens orkar ge en chans, som man dömer alldeles för fort.
För de ser det sjuka, och orkar inte ta reda på mer.
Finns fler fiskar i sjön, som inte är defekta.
Varför nöja sig med något defekt?
Det skulle inte jag göra, men jag dömer inte lika fort.
På grund av den jag är.
Du har vilselett mig hela tiden. Allt var bara en lögn. Innerst inne så har jag vetat det länge.
"Allt var nog inte meningslöst."
Pojke, du är lika jävla sjuk som mig. Och det vet du nog om.
Vi kommer nog inte att ses när du flyttar hem, det blir bäst så. För mig.
För du kan förstöra mig när du så önskar och det ger dig allt för stor kontroll.
Tänker inte låta dig ha den kontrollen över mig längre.
lördag 11 april 2009
grihahahaha
Och jag försöker dränka ångesten med alkohol
som förmodligen skapade allt
men det blir som fint, som en cirkel
symmerty symmetry symmetry
Kanske jag borde åka iväg igen? Här finns ingenting att hämta
Oh baby I like you a lot
Försöker få till detta
på ett bra sätt
Snart praktik det blir bra
Just nu är det fylla som gäller, för att kväva allt det dåliga.
Låter som en tragisk alkoholist men det är jag inte, jag är bara en livsnjutare, som gör det på sitt eget sätt.
Och du dissar du dissar du dissar
Din jävla fitta
Det kommer jag inte att tycka imorgon, för att det är nu jag känner saker på riktigt.
Blir en tidig kväll.
som förmodligen skapade allt
men det blir som fint, som en cirkel
symmerty symmetry symmetry
Kanske jag borde åka iväg igen? Här finns ingenting att hämta
Oh baby I like you a lot
Försöker få till detta
på ett bra sätt
Snart praktik det blir bra
Just nu är det fylla som gäller, för att kväva allt det dåliga.
Låter som en tragisk alkoholist men det är jag inte, jag är bara en livsnjutare, som gör det på sitt eget sätt.
Och du dissar du dissar du dissar
Din jävla fitta
Det kommer jag inte att tycka imorgon, för att det är nu jag känner saker på riktigt.
Blir en tidig kväll.
söndag 29 mars 2009
Vår vår vår, kom och sug ut fett ur mina lår!
Ja snart är det vår faktiskt, även om det är svårt att tro, med tanke på denna långa vinter.
Då Billy sitter längre ute på uteplatsen och kanske känner dofter i luften av löpande honor.
Då man inte fryser när man går hem från en fest och då man inte behöver klä sig lager på lager och man känner sig friare.
För man kan göra så mycket mer.
Har nog aldrig sett fram emot våren så mycket som nu, sommaren kommer efter vår och sommar behövs nu.
Behöver långa utenätter med vänner och bekanta då luften man andas är ren frihet.
Och nu kommer den där osäkerheten, då jag undrar om allt kanske bara är en lögn, fast jag vill lita på dina ord, som får mig att se lite ljus och fånig blir jag då, av dina ord.
Allt blir osammanhängande.
Fast osäkerheten kommer ändå, intresset för mig falnar så fort, för alla, för de säger att de har tålamod, för en tjej som mig, men de vet inte vad en tjej som mig innebär, för isåfall hade de aldrig uttalat de orden och åh.
Tänk om jag inte är ensam? Att inte ens veta sina motståndare måste vara en utav de värsta sakerna, att inte veta. Ovisshet, att låta paranoian bestämma vad jag ska slåss mot. Eller ge upp inför.
Vill som mest bara kasta in handduken nu, och återgå till mitt gamla liv, för ja, jag känner mig dålig eftersom jag inte kan vara perfekt, och det vill jag inte vara heller, men jag skärper mig, blir till en bättre människa för att just nu har jag orken. Orken som till 40% bara kommer från dig, och förhoppningen om att ja, jag kanske kan lita på dig och ja vi kanske ses,
Förhoppningar om att det kan bli bättre, lever jag på, och vårsol.
Din tystnad skrämmer mig inte så mycket än, men men men den finns där, som att jag inte längre är något att upptäcka, som en röst du redan har hört så mycket av nu och inte känner att du har lika stort behov att höra lika ofta nu.
Och allt blir som sagt osammanhängande då du får mitt hjärta att imitera en kolibri.
Just nu så slår den i takt med min ångestmage och min andningsbrist för ja, det blir såhär av ångest, men glömmer ju bort att andas för det blir inte lika viktigt längre.
Och just nu skriver jag får att jag mår dåligt, och jag känner aldrig samma sak dagen efter eftersom det oftast är min nojjiga osäkerhet som gripar tag i mig och tillslut släpper taget då jag får lite bekräftelse. Bekräftelse som jag har klarat av att säga nej till, för att den inte är värd det.
För den är inte verklig bara en illusion, en lögn en idé om att det funkar i längden, då den bara existerar i stunden men jag lever för stunden samtidigt som jag försöker leva i nuet.
Och allt blir osammanhängande när det blir för många tankar och känslor. Personligheter om jag har otur.
Mer té, mer musik, snart är jag Vanessa igen, fast inte egentligen.
Allt blir som så osammanhängande..
Då Billy sitter längre ute på uteplatsen och kanske känner dofter i luften av löpande honor.
Då man inte fryser när man går hem från en fest och då man inte behöver klä sig lager på lager och man känner sig friare.
För man kan göra så mycket mer.
Har nog aldrig sett fram emot våren så mycket som nu, sommaren kommer efter vår och sommar behövs nu.
Behöver långa utenätter med vänner och bekanta då luften man andas är ren frihet.
Och nu kommer den där osäkerheten, då jag undrar om allt kanske bara är en lögn, fast jag vill lita på dina ord, som får mig att se lite ljus och fånig blir jag då, av dina ord.
Allt blir osammanhängande.
Fast osäkerheten kommer ändå, intresset för mig falnar så fort, för alla, för de säger att de har tålamod, för en tjej som mig, men de vet inte vad en tjej som mig innebär, för isåfall hade de aldrig uttalat de orden och åh.
Tänk om jag inte är ensam? Att inte ens veta sina motståndare måste vara en utav de värsta sakerna, att inte veta. Ovisshet, att låta paranoian bestämma vad jag ska slåss mot. Eller ge upp inför.
Vill som mest bara kasta in handduken nu, och återgå till mitt gamla liv, för ja, jag känner mig dålig eftersom jag inte kan vara perfekt, och det vill jag inte vara heller, men jag skärper mig, blir till en bättre människa för att just nu har jag orken. Orken som till 40% bara kommer från dig, och förhoppningen om att ja, jag kanske kan lita på dig och ja vi kanske ses,
Förhoppningar om att det kan bli bättre, lever jag på, och vårsol.
Din tystnad skrämmer mig inte så mycket än, men men men den finns där, som att jag inte längre är något att upptäcka, som en röst du redan har hört så mycket av nu och inte känner att du har lika stort behov att höra lika ofta nu.
Och allt blir som sagt osammanhängande då du får mitt hjärta att imitera en kolibri.
Just nu så slår den i takt med min ångestmage och min andningsbrist för ja, det blir såhär av ångest, men glömmer ju bort att andas för det blir inte lika viktigt längre.
Och just nu skriver jag får att jag mår dåligt, och jag känner aldrig samma sak dagen efter eftersom det oftast är min nojjiga osäkerhet som gripar tag i mig och tillslut släpper taget då jag får lite bekräftelse. Bekräftelse som jag har klarat av att säga nej till, för att den inte är värd det.
För den är inte verklig bara en illusion, en lögn en idé om att det funkar i längden, då den bara existerar i stunden men jag lever för stunden samtidigt som jag försöker leva i nuet.
Och allt blir osammanhängande när det blir för många tankar och känslor. Personligheter om jag har otur.
Mer té, mer musik, snart är jag Vanessa igen, fast inte egentligen.
Allt blir som så osammanhängande..
fredag 13 mars 2009
All the pretty little horses
Sommaren känns avlägsen, men ändå så nära.
Ser visioner av kärlek, värme och ljus. De får mig att småle lite sådär småfjantigt.
Som att flickan jag har där djupt där inne kommer fram lite.
Just nu är det vinter, men värmen börjar komma fram lite då och då, för att småretas och ge en försmak på vad som komma skall.
Kommer att bli min första sommar som jag verkligen kan njuta av inne i stan, eftersom jag alltid bott utanför stan när jag har varit ung. Förra sommaren spenderade jag så lite här hemma.
Var mest på det förbannade hemmet och förklarade för mig själv gång på gång att firhet, frihet är det du kämpar för men instängning, instängning det är vad du får. Det är priset du får betala.
Tuggar på melonskal för att få ut all saft.
Underbara gossar som förgyller mitt liv och skapar förmörkelser som jag kan förstöra genom kemikalier.
Ser visioner av kärlek, värme och ljus. De får mig att småle lite sådär småfjantigt.
Som att flickan jag har där djupt där inne kommer fram lite.
Just nu är det vinter, men värmen börjar komma fram lite då och då, för att småretas och ge en försmak på vad som komma skall.
Kommer att bli min första sommar som jag verkligen kan njuta av inne i stan, eftersom jag alltid bott utanför stan när jag har varit ung. Förra sommaren spenderade jag så lite här hemma.
Var mest på det förbannade hemmet och förklarade för mig själv gång på gång att firhet, frihet är det du kämpar för men instängning, instängning det är vad du får. Det är priset du får betala.
Tuggar på melonskal för att få ut all saft.
Underbara gossar som förgyller mitt liv och skapar förmörkelser som jag kan förstöra genom kemikalier.
tisdag 24 februari 2009
Ungdomar.
"Vi skiter i det jobbiga för stunden"
Att slänga sig in i något undervart befriande kan vara underbart, men någon gång måste man ta smällen, an oh lord, jag tar den smällen nu.
Vet inte hur pass personlig jag ska bli nu, vet inte heller hur jag ska få ut rätt ord.
But yeah, im gonna miss you.
Snart flyttar du, och helvete, jag sket verkligen i det jobbiga just då, då vi just hade träffats, för bara någon vecka sedan. Sen gick allt så fort och du passade in så bra i min vardag och mitt liv. Då glömmer man lätt att det inte är permanent. Att det vi har nu, kommer vi aldrig att ha igen.
Spelar ingen roll vad vi känner det går bara inte. För vi båda respekterar planer och livsmål. Och då är det ofta känslor kläms ihop till klumpar i magen och drar ner på syretillförseln, höjer pulsen och spärrar upp ögonen. Får händer att skaka och inse att piller inte kan utföra smärre mirakel när det gäller kroppens reaktioner på viss förhöjning av kemikalier i hjärnan.
För planer finns där så man ska kunna skapa sitt eget öde.
Och vi träffades inte av något som vi själva skapade. Det var bara slumpen.
Vi hade nog bara en vecka egentligen. Innan saker och ting blev som det brukar bli.
Och det känns inte ens som att jag kan ringa dig längre. Din röst har förändrats.
Åååh behöver bara skriva av mig. Eller få mig själv att minnas.
"Ehh skriv på ett papper då?" Nej, måste få ut detta på mitt sätt.
Om snart bara en vecka är du borta ur mitt liv.
Lämnar bara kvar ett minne utav någon som kan ha sagt att han älskade mig. Sedan kommer tiden att gå, och jag kommer att låta mig själv bara tro att allt var en dröm.
Att slänga sig in i något undervart befriande kan vara underbart, men någon gång måste man ta smällen, an oh lord, jag tar den smällen nu.
Vet inte hur pass personlig jag ska bli nu, vet inte heller hur jag ska få ut rätt ord.
But yeah, im gonna miss you.
Snart flyttar du, och helvete, jag sket verkligen i det jobbiga just då, då vi just hade träffats, för bara någon vecka sedan. Sen gick allt så fort och du passade in så bra i min vardag och mitt liv. Då glömmer man lätt att det inte är permanent. Att det vi har nu, kommer vi aldrig att ha igen.
Spelar ingen roll vad vi känner det går bara inte. För vi båda respekterar planer och livsmål. Och då är det ofta känslor kläms ihop till klumpar i magen och drar ner på syretillförseln, höjer pulsen och spärrar upp ögonen. Får händer att skaka och inse att piller inte kan utföra smärre mirakel när det gäller kroppens reaktioner på viss förhöjning av kemikalier i hjärnan.
För planer finns där så man ska kunna skapa sitt eget öde.
Och vi träffades inte av något som vi själva skapade. Det var bara slumpen.
Vi hade nog bara en vecka egentligen. Innan saker och ting blev som det brukar bli.
Och det känns inte ens som att jag kan ringa dig längre. Din röst har förändrats.
Åååh behöver bara skriva av mig. Eller få mig själv att minnas.
"Ehh skriv på ett papper då?" Nej, måste få ut detta på mitt sätt.
Om snart bara en vecka är du borta ur mitt liv.
Lämnar bara kvar ett minne utav någon som kan ha sagt att han älskade mig. Sedan kommer tiden att gå, och jag kommer att låta mig själv bara tro att allt var en dröm.
måndag 16 februari 2009
Blondinhat och p-piller
Vet inte varför jag har blivit så hatisk och aggressiv på sistone, hade inte direkt lång stubin förut men detta är ju nästan löjligt.
Ja, jag är inte den personen som brukar slå folk, det vet nog alla som känner mig, tror inte att jag direkt är känd för att vara aggressiv heller så detta är nog inte direkt likt mig.
Vet inte varför, men jag känner att starkt hat mot blondiner, alltså, inte direkt hårfärgen utan bara mot självgoda små blondinerna som mest går runt och tror att de är så jäääävla bra för att de har bra betyg i skolan, en ny pojkvän hela veckan (=gråter alltid på fredagar, skaffar en ny på lördag) och alltid går runt och ler... Det där leendet som typ ser ut som "haha jag sket nyss på mig men solen skiner ju! Allt är skitbra :D!!" sådana vill jag bara slåååå.
För jag skulle må sååååå bra av det.
Så mina bitches and hoes som är blonda behöver inte oroa sig, ni får gärna vara självgoda.
Jag är väldigt dömande när det gäller detta, och snart kommer nog någon att råka illa ut.
Cute!
Kamwaiiiiiiiiiiiii! Åh jag hatar er så mycket.
Det roliga är att jag vet att jag är så mycket bättre än dem också, men de vägrar inse det. That's why.
Skyller detta på mina p-piller tror jag.
Alltid bra att skylla saker på något!
Pussar
Ja, jag är inte den personen som brukar slå folk, det vet nog alla som känner mig, tror inte att jag direkt är känd för att vara aggressiv heller så detta är nog inte direkt likt mig.
Vet inte varför, men jag känner att starkt hat mot blondiner, alltså, inte direkt hårfärgen utan bara mot självgoda små blondinerna som mest går runt och tror att de är så jäääävla bra för att de har bra betyg i skolan, en ny pojkvän hela veckan (=gråter alltid på fredagar, skaffar en ny på lördag) och alltid går runt och ler... Det där leendet som typ ser ut som "haha jag sket nyss på mig men solen skiner ju! Allt är skitbra :D!!" sådana vill jag bara slåååå.
För jag skulle må sååååå bra av det.
Så mina bitches and hoes som är blonda behöver inte oroa sig, ni får gärna vara självgoda.
Jag är väldigt dömande när det gäller detta, och snart kommer nog någon att råka illa ut.
Cute!
Kamwaiiiiiiiiiiiii! Åh jag hatar er så mycket.
Det roliga är att jag vet att jag är så mycket bättre än dem också, men de vägrar inse det. That's why.
Skyller detta på mina p-piller tror jag.
Alltid bra att skylla saker på något!
Pussar
måndag 26 januari 2009
Kan inte ha det såhär
Flygtaxin kommer om 3.5 timmar (06:00) och jag kan ju inte bara sitta här och lyssna på bright eyes hela natten?
Men ultramoll är min grej! (tack btw för det ordet)
Borde måla eller göra något annat coolt, men det känns som att jag har gott om tid på mig.
Sådant är farligt
Mat behöver jag. Hittade en halv rulle Ballerinakex och en banaaaaaan, nu blir det fest hela natten.
Tid tid tid. Nu är klockan 3.
Hade bestämt mig för att fixa musiken på min mp3 tills nu.
Nu när alla har gått och lagt sig och mitt hår ser mer ut som ett fågelbo, värre än Amy Gnällhus Vinhus.
DÅ kliar kroppen fastän jag smörjt in den med tandkräm.
Jag är nog den enda människan i hela världen som smörjer in sig med tandkräm, men jag har testat allt! Och vårdcentralen har fel fel fel, jag har inte torr hud, den har nu till och med blivit allt för återfuktad.
Och tandkrämen kyler ner, och skapar en hinna som är så tunn så tunn så det börjar inte klia, och om man väl kliar så hjälper det inte.
Och jag luktar mintigt och fräscht.
Nu är klockan snart 5.
Har fortfarande inte packat.
Men det kliar inte iaf
Och detta inlägg var det tråkigaste jag har skrivit, ska skriva i min anteckningsbok sen, kanske rita lite också.
Tycker att detta är skitkul.
Är inte ens trött, detta blir nice, kommer hem igen på torsdag, förväntar mig en stor folksamling som skriker "VÄLKOMMEN HEM TILL UMEÅ IGEN!" helst hela Umeå.
Cya.
Men ultramoll är min grej! (tack btw för det ordet)
Borde måla eller göra något annat coolt, men det känns som att jag har gott om tid på mig.
Sådant är farligt
Mat behöver jag. Hittade en halv rulle Ballerinakex och en banaaaaaan, nu blir det fest hela natten.
Tid tid tid. Nu är klockan 3.
Hade bestämt mig för att fixa musiken på min mp3 tills nu.
Nu när alla har gått och lagt sig och mitt hår ser mer ut som ett fågelbo, värre än Amy Gnällhus Vinhus.
DÅ kliar kroppen fastän jag smörjt in den med tandkräm.
Jag är nog den enda människan i hela världen som smörjer in sig med tandkräm, men jag har testat allt! Och vårdcentralen har fel fel fel, jag har inte torr hud, den har nu till och med blivit allt för återfuktad.
Och tandkrämen kyler ner, och skapar en hinna som är så tunn så tunn så det börjar inte klia, och om man väl kliar så hjälper det inte.
Och jag luktar mintigt och fräscht.
Nu är klockan snart 5.
Har fortfarande inte packat.
Men det kliar inte iaf
Och detta inlägg var det tråkigaste jag har skrivit, ska skriva i min anteckningsbok sen, kanske rita lite också.
Tycker att detta är skitkul.
Är inte ens trött, detta blir nice, kommer hem igen på torsdag, förväntar mig en stor folksamling som skriker "VÄLKOMMEN HEM TILL UMEÅ IGEN!" helst hela Umeå.
Cya.
fredag 23 januari 2009
Och nu är jag hemma, och vad händer nu då?
När jag ser mig i spegeln ser jag inte längre samma person.
Jag ser något äldre, något som klär mig mer.
Hela min värld förändras, och jag känner det.
Har du någonsin känt det som att du verkligen påbörjar något nytt?
Att det sista kapitlet i en utav dina böcker är skrivna och att du nu ska komma på en ny handling med nya huvudpersoner och nya tragedier?
Det är väl pretty much vad mitt liv är just nu.
En början på en ny bok.
Bup känns knas, som att jag har åkt tillbaka i tiden ett helt år och är tillbaka på ruta ett.
Umeå har förändrats, men jag har inte kunnat vara med och se det eftersom jag har varit borta.
Allt förändras, jag hinner inte med.
Praktik känns skrämmande, visst, det är bra villkor osv men jag vill bara vara fri just nu, fast ändå så vill jag inte det.
Jag vill inte ligga hemma, jag vill inte praktisera allt känns bara fel fel fel.
Borde skaffa 2-3 pojkar till så jag slipper tänka på allt och bara chillllllllaaaaaaaaaaaaaaaaa.
Alkohol då? Har jag faktiskt hållit mig borta ifrån väldigt mycket. Är faktiskt förvånad.
Har ändå ingen ångest över att jag tog upp en jobbig grej med en igår.
Känns bra, men dåligt om det har påverkat människan negativt. Var ju inte direkt ett upplyftande samtal, men ibland måste jag faktiskt tänka på mig själv i första hand.
Det gjorde jag igår och sa det jag behövde få ur mig. En mindre börda att bära. Min kropp gör ont av allt jag måste bära. En sten mindre i min ryggsäck af bördá.
Och hemma, flyttar ju på torsdag men jag är oroad.
Känner mig ensam, vill umgås med folk, men har inte riktigt energin att ta upp kontakten med någon och fråga "Hej, vill du dricka té och hoppas på att vi får se stjärnor inatt?"
Känns inte som att jag har någon sådan relation med någon här hemma längre.
Som sagt, varit borta i ett år.
Mycket förändras på ett år.
Och en kropp som inte vill sluta klia.
Och en bröstkorg som rosslar för varje andetag, en puls som var så hög inatt.
Jag gillar detta, men ändå inte.
Är 50/50 angående allt just nu.
Kyss mig långsamt, kyss mig totalt så ska det bli bra igen.
Jag ser något äldre, något som klär mig mer.
Hela min värld förändras, och jag känner det.
Har du någonsin känt det som att du verkligen påbörjar något nytt?
Att det sista kapitlet i en utav dina böcker är skrivna och att du nu ska komma på en ny handling med nya huvudpersoner och nya tragedier?
Det är väl pretty much vad mitt liv är just nu.
En början på en ny bok.
Bup känns knas, som att jag har åkt tillbaka i tiden ett helt år och är tillbaka på ruta ett.
Umeå har förändrats, men jag har inte kunnat vara med och se det eftersom jag har varit borta.
Allt förändras, jag hinner inte med.
Praktik känns skrämmande, visst, det är bra villkor osv men jag vill bara vara fri just nu, fast ändå så vill jag inte det.
Jag vill inte ligga hemma, jag vill inte praktisera allt känns bara fel fel fel.
Borde skaffa 2-3 pojkar till så jag slipper tänka på allt och bara chillllllllaaaaaaaaaaaaaaaaa.
Alkohol då? Har jag faktiskt hållit mig borta ifrån väldigt mycket. Är faktiskt förvånad.
Har ändå ingen ångest över att jag tog upp en jobbig grej med en igår.
Känns bra, men dåligt om det har påverkat människan negativt. Var ju inte direkt ett upplyftande samtal, men ibland måste jag faktiskt tänka på mig själv i första hand.
Det gjorde jag igår och sa det jag behövde få ur mig. En mindre börda att bära. Min kropp gör ont av allt jag måste bära. En sten mindre i min ryggsäck af bördá.
Och hemma, flyttar ju på torsdag men jag är oroad.
Känner mig ensam, vill umgås med folk, men har inte riktigt energin att ta upp kontakten med någon och fråga "Hej, vill du dricka té och hoppas på att vi får se stjärnor inatt?"
Känns inte som att jag har någon sådan relation med någon här hemma längre.
Som sagt, varit borta i ett år.
Mycket förändras på ett år.
Och en kropp som inte vill sluta klia.
Och en bröstkorg som rosslar för varje andetag, en puls som var så hög inatt.
Jag gillar detta, men ändå inte.
Är 50/50 angående allt just nu.
Kyss mig långsamt, kyss mig totalt så ska det bli bra igen.
söndag 18 januari 2009
Förkyld
Sådär småförkyld har jag varit i ett par dagar. Som en svag och kall vind genom min kropp hela tiden. Irriterande. Aj.
Idag packar jag. Och är förkyld.
Saknar Umeå en massa, ska bli skönt att komma hem.
Och en alldeles för stark dragning att åka härifrån, vet inte hur länge jag kommer att kunna hålla mig kvar i Umeå, om ens Sverige. Känner en dragning till en resa, ensam, utan något bestämt hemresedatum. För att stilla min impulsivitet.
Och här sitter jag och gråter till Svansjön nästan, så jävla töntigt att vara 17 och nästan gråta till klassisk musik, men ack vissa stycken, de går in i kroppen och lämnar avtryck och detta är så känsloladdat. ÅÅåååååh så bra det är!
Men ja, back to impulsiviteten. Nästan läskigt stark dragning till förändring.
Och förändring ska jag få.
Genom bra behandling och praktik men om jag inte klarar av att stanna kvar?
Det gör ont, så mycket behöver jag ge mig iväg just nu.
Typ till Alex kanske. Skulle vara fint.
Sådär tonårigt skulle vi ha det, ligga i London i en säng, ciggarettrök i hela rummet, gamla ölburkar lite överallt, en enorm bakfylla, inte minnas vilket språk man ska prata eftersom man inte har någon aning om vars man är, en nygjord tatuering på ena innanlåret och en arm runt en.
Det är konstigt nog sådant jag gillar.
Och att drömma om Svansjön.
Idag packar jag. Och är förkyld.
Saknar Umeå en massa, ska bli skönt att komma hem.
Och en alldeles för stark dragning att åka härifrån, vet inte hur länge jag kommer att kunna hålla mig kvar i Umeå, om ens Sverige. Känner en dragning till en resa, ensam, utan något bestämt hemresedatum. För att stilla min impulsivitet.
Och här sitter jag och gråter till Svansjön nästan, så jävla töntigt att vara 17 och nästan gråta till klassisk musik, men ack vissa stycken, de går in i kroppen och lämnar avtryck och detta är så känsloladdat. ÅÅåååååh så bra det är!
Men ja, back to impulsiviteten. Nästan läskigt stark dragning till förändring.
Och förändring ska jag få.
Genom bra behandling och praktik men om jag inte klarar av att stanna kvar?
Det gör ont, så mycket behöver jag ge mig iväg just nu.
Typ till Alex kanske. Skulle vara fint.
Sådär tonårigt skulle vi ha det, ligga i London i en säng, ciggarettrök i hela rummet, gamla ölburkar lite överallt, en enorm bakfylla, inte minnas vilket språk man ska prata eftersom man inte har någon aning om vars man är, en nygjord tatuering på ena innanlåret och en arm runt en.
Det är konstigt nog sådant jag gillar.
Och att drömma om Svansjön.
lördag 17 januari 2009
Less på att vara förkyld
Less på att vara paranoid
Less på att ha känslor
Less på att vara fel
Less på att vara osäker
Less på att mina stygn kliar
Less på att inte vara hemma
Less på att inte vara smart nog att glömma
Less på att du är less på mig
Less på att du ljuger
Less på att det är fetaost i all mat den här veckan
Less på att börja må illa av ångest så fort jag tänker på dig.
Less på att hela kroppen kliar
Less på att inte veta var alla står
Less på att jag har blivit less på all musik jag har här
Less på att naiv
Less på att det ibland känns som att det rinner vatten ur mitt vänstra öra
Less på att det är kallt ute
Less på att inte få bli kramad
Less på att inte få bekräftelse
Less på att inte vara älskad
Less på att inte få vara noooooooooormaaaaaaaaaaaaaal
Less på att vara less
Over and out.
Less på att ha känslor
Less på att vara fel
Less på att vara osäker
Less på att mina stygn kliar
Less på att inte vara hemma
Less på att inte vara smart nog att glömma
Less på att du är less på mig
Less på att du ljuger
Less på att det är fetaost i all mat den här veckan
Less på att börja må illa av ångest så fort jag tänker på dig.
Less på att hela kroppen kliar
Less på att inte veta var alla står
Less på att jag har blivit less på all musik jag har här
Less på att naiv
Less på att det ibland känns som att det rinner vatten ur mitt vänstra öra
Less på att det är kallt ute
Less på att inte få bli kramad
Less på att inte få bekräftelse
Less på att inte vara älskad
Less på att inte få vara noooooooooormaaaaaaaaaaaaaal
Less på att vara less
Over and out.
onsdag 14 januari 2009
Lägger inte upp den här bilden för att få sympati eller bli kallad uppmärksamhetshora.
Tycker inte heller synd om mig själv.
Lägger upp den för att visa hur jag är just nu och vad jag ska sluta att vara.
Yeye flyttar hem snart, och då kommer det bli slutet för sådana här helvetesidéer.
Eftersom jag inte visste vad jag skulle säga dig:
Och sen måste jag erkänna att jag inte riktigt har ord för att säga för vad jag känner över dig just nu.
Liksom, du vet att jag var på akuten igår, men du har inte frågat vad som hade hänt eller hur jag mår idag.
Nu vet du.
Att du säger att jag på något sätt är speciell för dig låter lite osannolikt.
Aja, tänker inte skriva ditt namn här, vet inte om jag kommer att tycka detta imorgon.
Förvirrad och besviken är som ord som nästan stämmer in men ändå ligger långt borta från vad jag känner.
Fick en snäll läkare iaf, han sa "hardcore" 2 gånger!
måndag 12 januari 2009
Arrrrrrrrg
Fejkade film trailers.
Är det bara jag som blir ledsen i slutet av dem då man inser att de bara är på låtsas?
Att de inte kommer spelas in trots att man verkligen vill se mer av det?
Gick nyss och satte mig och såg en liten stund på guldbaggegalan. Och vad ser jag?
Våran älskade Sten Frisk ("Hej Jesus"-killen i "Tre Kronor" för ej som ej minns) som vampyrpastor! Åh, varför varför varför kommer det ej att bli en film? Skulle lätt betala 95 spänn (eller iaf ladda ner filmen!) för att få se Mr.Frisk som vampyrpastor.
Jag är rentav besviken.
Detta är ett stort problem för mig.
När jag såg "Tropic Thunder" visades i början av filmen ett par fejkade filmtrailers, hade velat se alla. T.ex då allas sötnos och hjälte Spiderman (hell no att jag tänker skriva skådespelarens riktiga namn, herregud, han är Spiderman nu efter att ha gjort 3 filmer då han spelat sin karaktär) som bögmunk. Hur kan man inte vilja se det?
Äsch, ska ta och lugna ner mig lite nu, knapra lite atarax, dricka té och sen skapa filmerna i mitt eget huvud istället!
Är det bara jag som blir ledsen i slutet av dem då man inser att de bara är på låtsas?
Att de inte kommer spelas in trots att man verkligen vill se mer av det?
Gick nyss och satte mig och såg en liten stund på guldbaggegalan. Och vad ser jag?
Våran älskade Sten Frisk ("Hej Jesus"-killen i "Tre Kronor" för ej som ej minns) som vampyrpastor! Åh, varför varför varför kommer det ej att bli en film? Skulle lätt betala 95 spänn (eller iaf ladda ner filmen!) för att få se Mr.Frisk som vampyrpastor.
Jag är rentav besviken.
Detta är ett stort problem för mig.
När jag såg "Tropic Thunder" visades i början av filmen ett par fejkade filmtrailers, hade velat se alla. T.ex då allas sötnos och hjälte Spiderman (hell no att jag tänker skriva skådespelarens riktiga namn, herregud, han är Spiderman nu efter att ha gjort 3 filmer då han spelat sin karaktär) som bögmunk. Hur kan man inte vilja se det?
Äsch, ska ta och lugna ner mig lite nu, knapra lite atarax, dricka té och sen skapa filmerna i mitt eget huvud istället!
söndag 11 januari 2009
It's cool, we can still be friends
Jag sitter mest och vaggar fram och tillbaka, ångest så att jag nästan spyr, otroligt svårt att andas, atarax har jag readan tagit så jag vet ej vad jag ska hitta på nu.
Och spyr jag nu så spyr jag upp medicinen och den behöver jag.
Vet inte varför det blev såhär precis just nu, det mina vänner, är det intressanta!
Jag har bestämt mig för att åka till Italien så fort jag har råd, vet inte om jag ska åka dit innan jag åker till Ryssland men det ska bli av. Skulle vara kul att göra en sådan resa till fots, men jag ska nog ta buss den största delen av resan. Vet ännu inte om jag skall göra denna resa ensam eller tillsammans med någon. Vi får se om jag helt plötsligt får ett infall och bara snor med mig någon stackare.
Till Ryssland vill jag ha med mig folk i alla fall. Det känns viktigt.
Om 8 dagar åker jag hem, i en vecka, sen tillbaka hit mån-tors och sen bor jag hemma igen.
Hemkomstfest planerad den 30:e.
Vet ej vilket tema jag ska välja än, kommer säkert få ett helt sjukt infall att alla ska klä ut sig till sengångare eller olivlundar om jag fortsätter att må såhär ikväll.
"Tema till festen: Olivlund!"
Asplund.
Och det känns helt okej att de enda jag har pratat i telefon med på hela veckan är Jenny och Lill.
Och spyr jag nu så spyr jag upp medicinen och den behöver jag.
Vet inte varför det blev såhär precis just nu, det mina vänner, är det intressanta!
Jag har bestämt mig för att åka till Italien så fort jag har råd, vet inte om jag ska åka dit innan jag åker till Ryssland men det ska bli av. Skulle vara kul att göra en sådan resa till fots, men jag ska nog ta buss den största delen av resan. Vet ännu inte om jag skall göra denna resa ensam eller tillsammans med någon. Vi får se om jag helt plötsligt får ett infall och bara snor med mig någon stackare.
Till Ryssland vill jag ha med mig folk i alla fall. Det känns viktigt.
Om 8 dagar åker jag hem, i en vecka, sen tillbaka hit mån-tors och sen bor jag hemma igen.
Hemkomstfest planerad den 30:e.
Vet ej vilket tema jag ska välja än, kommer säkert få ett helt sjukt infall att alla ska klä ut sig till sengångare eller olivlundar om jag fortsätter att må såhär ikväll.
"Tema till festen: Olivlund!"
Asplund.
Och det känns helt okej att de enda jag har pratat i telefon med på hela veckan är Jenny och Lill.
onsdag 7 januari 2009
Och detta existerar enbart i min hjärna?
Jag vet hur det här kommer att sluta. Jag vet hur det här kommer att sluta. Jag vet hur det här kommer att sluta. Jag vet hur det här kommer att sluta. Jag vet hur det här kommer att sluta. Jag vet hur det här kommer att sluta. Jag vet hur det här kommer att sluta. Jag vet hur det här kommer att sluta. Jag vet hur det här kommer att sluta. Jag vet hur det här kommer att sluta. Jag vet hur det här kommer att sluta. Jag vet hur det här kommer att sluta. Jag vet hur det här kommer att sluta. Jag vet hur det här kommer att sluta. Jag vet hur det här kommer att sluta.
Slutet skriver jag inte här.
20 mg atarax, tack, ge mig en stund av frid nu.
Jag har fått den sjukaste dygnsrytmen nu, och jag trivs, och jag trivs inte. Jag vet inte. Men jag vet hur allt kommer att sluta.
Och jag avskyr att vara tillbaka här. Och jag avskyr att allt här blivit såhär.
Jag avskyr mig själv.
Notera att jag använder bloggen för att gnälla.
Så, förvänta er inget annat.
Ljud som inte finns på riktigt, tankarna kör 120 på motorvägen och frontalkrockar då och då. Hyperventilering. Please kill me?
Såg Die Welle idag, riktigt bra film. Finner ej ord.
Och min avundsjuka och svartsjuka är så stark att jag nästan brister. Skrika. Det är något jag önskar att jag kunde göra nu. Det gör så ont att kväva detta, en jävla klump i magen stor som en katt, när fan sov jag senast? Jag skakar. Jag vet inte vem jag är just nu.Men det gör ont.
Och jag sa att jag saknade dig, mer än Tim t.o.m.
Jag saknar alltid det som inte kan sakna mig tillbaka.
3 nattårar.
Slutet skriver jag inte här.
20 mg atarax, tack, ge mig en stund av frid nu.
Jag har fått den sjukaste dygnsrytmen nu, och jag trivs, och jag trivs inte. Jag vet inte. Men jag vet hur allt kommer att sluta.
Och jag avskyr att vara tillbaka här. Och jag avskyr att allt här blivit såhär.
Jag avskyr mig själv.
Notera att jag använder bloggen för att gnälla.
Så, förvänta er inget annat.
Ljud som inte finns på riktigt, tankarna kör 120 på motorvägen och frontalkrockar då och då. Hyperventilering. Please kill me?
Såg Die Welle idag, riktigt bra film. Finner ej ord.
Och min avundsjuka och svartsjuka är så stark att jag nästan brister. Skrika. Det är något jag önskar att jag kunde göra nu. Det gör så ont att kväva detta, en jävla klump i magen stor som en katt, när fan sov jag senast? Jag skakar. Jag vet inte vem jag är just nu.Men det gör ont.
Och jag sa att jag saknade dig, mer än Tim t.o.m.
Jag saknar alltid det som inte kan sakna mig tillbaka.
3 nattårar.
lördag 3 januari 2009
Så stötta mig lite nu
Jag är nog egentligen gladare än jag borde vara just nu med tanke på omständigheterna.
Har verkligen nått botten nu, och jag vet att jag måste ta mig upp igen.
Ja hursomhelst så kan jag inte leva som jag gör just nu. Det är för fan skrattretande ohållbart!
För mycket av det goda i livet, som man ska unna sig lite då och då men inte var och varannan dag.
Och sedan jag kom hem, har jag inte gjort annat än att vara påverkad, har inte direkt spelat någon roll av vad men jag har ju inte nått ner till drogstadiet, så oroa er ej för något sådant!
Ja, men vad är det jag vill komma fram till då med detta inlägg?
Jo, att jag faktiskt ska ta tag i mitt liv.
Tänker nu skriva en lista som ni kan avnjuta i stilla tysthet. Eller vad som helst, du får skrika om du vill.
Tycker du att jag borde ändra på något mer just nu så släng iväg en kommentar!
Har verkligen nått botten nu, och jag vet att jag måste ta mig upp igen.
Ja hursomhelst så kan jag inte leva som jag gör just nu. Det är för fan skrattretande ohållbart!
För mycket av det goda i livet, som man ska unna sig lite då och då men inte var och varannan dag.
Och sedan jag kom hem, har jag inte gjort annat än att vara påverkad, har inte direkt spelat någon roll av vad men jag har ju inte nått ner till drogstadiet, så oroa er ej för något sådant!
Ja, men vad är det jag vill komma fram till då med detta inlägg?
Jo, att jag faktiskt ska ta tag i mitt liv.
Tänker nu skriva en lista som ni kan avnjuta i stilla tysthet. Eller vad som helst, du får skrika om du vill.
- Jag ska försöka att bara dricka en helg i månaden
- Ska börja skärpa mig angående min förbannade dygnsrytm och börja leva på dagen och inte på natten
- Sluta röka (haha en klassiker! men jag har faktiskt inte råd längre)
- Börja träna (ännu en klassiker! men jag måste fixa till min kondition så att mitt hjärta ej stannar)
- Sluta behandla vänner/bekanta/familj som skit bara för att jag TROR att de vill mig illa. Har verkligen märkt nu att det bara är jag som skadar mig själv i slutändan. Och sluta bestämma mig för att jag vet banne mig att jaaa "den där människan tycker att jag är ful" utan att ens ha pratat med vem det nu kan vara.
- Börja försöka kunna ta emot komplimanger och sluta tro att de betyder något negativt (söt=ful, fin=tjock)
- Börja ta mer risker helt sådär allmänt!
Tycker du att jag borde ändra på något mer just nu så släng iväg en kommentar!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)