fredag 23 januari 2009

Och nu är jag hemma, och vad händer nu då?

När jag ser mig i spegeln ser jag inte längre samma person.
Jag ser något äldre, något som klär mig mer.
Hela min värld förändras, och jag känner det.
Har du någonsin känt det som att du verkligen påbörjar något nytt?
Att det sista kapitlet i en utav dina böcker är skrivna och att du nu ska komma på en ny handling med nya huvudpersoner och nya tragedier?
Det är väl pretty much vad mitt liv är just nu.
En början på en ny bok.
Bup känns knas, som att jag har åkt tillbaka i tiden ett helt år och är tillbaka på ruta ett.
Umeå har förändrats, men jag har inte kunnat vara med och se det eftersom jag har varit borta.
Allt förändras, jag hinner inte med.
Praktik känns skrämmande, visst, det är bra villkor osv men jag vill bara vara fri just nu, fast ändå så vill jag inte det.
Jag vill inte ligga hemma, jag vill inte praktisera allt känns bara fel fel fel.
Borde skaffa 2-3 pojkar till så jag slipper tänka på allt och bara chillllllllaaaaaaaaaaaaaaaaa.
Alkohol då? Har jag faktiskt hållit mig borta ifrån väldigt mycket. Är faktiskt förvånad.
Har ändå ingen ångest över att jag tog upp en jobbig grej med en igår.
Känns bra, men dåligt om det har påverkat människan negativt. Var ju inte direkt ett upplyftande samtal, men ibland måste jag faktiskt tänka på mig själv i första hand.
Det gjorde jag igår och sa det jag behövde få ur mig. En mindre börda att bära. Min kropp gör ont av allt jag måste bära. En sten mindre i min ryggsäck af bördá.

Och hemma, flyttar ju på torsdag men jag är oroad.
Känner mig ensam, vill umgås med folk, men har inte riktigt energin att ta upp kontakten med någon och fråga "Hej, vill du dricka té och hoppas på att vi får se stjärnor inatt?"
Känns inte som att jag har någon sådan relation med någon här hemma längre.
Som sagt, varit borta i ett år.
Mycket förändras på ett år.

Och en kropp som inte vill sluta klia.
Och en bröstkorg som rosslar för varje andetag, en puls som var så hög inatt.
Jag gillar detta, men ändå inte.
Är 50/50 angående allt just nu.
Kyss mig långsamt, kyss mig totalt så ska det bli bra igen.

Inga kommentarer: