Ungdomar.

"Vi skiter i det jobbiga för stunden"
Att slänga sig in i något undervart befriande kan vara underbart, men någon gång måste man ta smällen, an oh lord, jag tar den smällen nu.
Vet inte hur pass personlig jag ska bli nu, vet inte heller hur jag ska få ut rätt ord.
But yeah, im gonna miss you.
Snart flyttar du, och helvete, jag sket verkligen i det jobbiga just då, då vi just hade träffats, för bara någon vecka sedan. Sen gick allt så fort och du passade in så bra i min vardag och mitt liv. Då glömmer man lätt att det inte är permanent. Att det vi har nu, kommer vi aldrig att ha igen.
Spelar ingen roll vad vi känner det går bara inte. För vi båda respekterar planer och livsmål. Och då är det ofta känslor kläms ihop till klumpar i magen och drar ner på syretillförseln, höjer pulsen och spärrar upp ögonen. Får händer att skaka och inse att piller inte kan utföra smärre mirakel när det gäller kroppens reaktioner på viss förhöjning av kemikalier i hjärnan.
För planer finns där så man ska kunna skapa sitt eget öde.
Och vi träffades inte av något som vi själva skapade. Det var bara slumpen.
Vi hade nog bara en vecka egentligen. Innan saker och ting blev som det brukar bli.
Och det känns inte ens som att jag kan ringa dig längre. Din röst har förändrats.
Åååh behöver bara skriva av mig. Eller få mig själv att minnas.
"Ehh skriv på ett papper då?" Nej, måste få ut detta på mitt sätt.
Om snart bara en vecka är du borta ur mitt liv.
Lämnar bara kvar ett minne utav någon som kan ha sagt att han älskade mig. Sedan kommer tiden att gå, och jag kommer att låta mig själv bara tro att allt var en dröm.