Same shoes

Jag gillar folk som ringer från okänt nummer och frågar "Are you kittylicious" med jävligt dålig engelsk accent och tjejer som skrattar i bakgrunden. Då lägger jag på. Svarar när personen ringer igen. Frågar vem fan det är. Får inget svar. Bara samma fråga igen.
Livade väl upp en fest, ska jag fortsätta känna "ni önskar bara att ni var jag, hade modet att göra vad fan ni vill och stå för det" eller?
Jag är lycklig, jag är faktiskt en riktigt lycklig människa, så pass lycklig att jag ibland tycker synd om folk, för att de inte mår som jag gör.
Så sånt här roar mig faktiskt bara, blev bara chockad, att folk hade så lite till liv att ni faktiskt var tvugna att ringa. Tycker lite synd om er, för att ni inte är lika lyckliga som mig.