Regnet har fallit nästan varje dag som jag har varit hemma nu.
Är det för att jag inte ska promenera var natt och aldrig riktigt veta var jag hamnar?
Inatt är jag hemma iaf, woven hand, en kanna vatten och ovissheten.
Vill så gärna bekanta mig med nattens dofter och känslor men ja, regnet tar bort den lusten.
Paranoian, försöker slå undan den men det är svårt. Det är inte som jag tror eller?
Det är bara ord.
Ord är så enkla att få fram, men det kändes som att det var svåra ord, eller var det bara ett enkelt svar som var priset för den stunden?
I dont know, bryr jag mig ens? Ja det gör jag men jag låter inte paranoian ta över och bestämma hur det är. Låter sanningen komma fram till slut. Och om det är som jag tror, hur mycket kommer jag bry mig?
Dagens tabbe av hemmet: De ska låta MIG boka om flygbiljetten tills på måndag. Hej, det finns inga platser kvar på något plan på måndag.
Hej, jag stannar kvar och går på spelningen. Hej, ni kan känna er lurade.
Hej, livet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar