tisdag 28 december 2010

Vad är det med mig och tisdagar?

Ännu en dålig dag, den förra var ju för exakt en vecka sen. Vet inte ens vad felet är heller! Mitt liv funkar ju jättebra just nu, jobbet funkar, snart awesome kollektiv, ska hem ett par dagar nästa vecka, åka bort lite igen i slutet av januari, se BMTH i januari, har en jättefin pojkvän, är nöjd med mig själv osv osv men ändå så sitter jag bara och hyperventilerar och mår som en cunt idag igen.
Försöker ta reda på problemet som fan, mår jag dåligt för att jag sovit lite? Mår jag sämre om jag går till jobbet eller inte? Om jag väl går till jobbet, vad ska jag göra om jag börjar må sämre?
Skulle jag börja må sämre när jag jobbar så skulle jag inte våga säga "hej, jag mår verkligen jättejättedåligt, jag måste hem, nej jag är inte sjuk, det är bara psykiskt, ja alltså det kan vara värre än förkylningar faktiskt." för det skulle bara späda på ångesten ännu mer. Vill som inte att folk jag jobbar med ska veta att jag mår skit egentligen, för jag känner att visst, det är ett problem jag har men inget alla behöver veta, jag kan ju för det mesta funka ändå.
Tror inte det är sömnen heller, har sovit mindre och ändå kunnat funka normalt. Har ätit bra nu också så har inte någon brist på något tror jag. Och jag vill verkligen jobba, så jag har inte ångest över att jag jobbar heller. Åh, jag vill som bara veta vad fan det är jag mår dåligt över.
När man vet problemet kan man hitta en lösning.

2 kommentarer:

Steffi sa...

När jag har ångest på morgonen och ska till skolan brukar jag försöka gå dit. Oftast blir jag gladare för att jag har kämpat och tagit mig till skolan. Då väger det mer än ångesten.

Sedan om jag inte mår bättre när jag är i skolan tar jag en buss hem, men då har jag försökt.

Man kan inte alltid veta varför man mår dåligt, man får bara "gilla läget" och leva med det och försöka sitt bästa för att klara av att leva och handskas med det.

Du klarar det!

turistensklagan sa...

Precis som steffi säger så är det i regel värt det att kämpa sig vart det nu är man borde vara. Och funkar inte det får du väl helt enkelt åka hem och om du inte vill säga att du mår skit psykist kan du ju dra en vit lögn. Typ om du har ångest kanske "Jag kallsvettas, har ont i magen och är alldeles yr, tror att jag måste åka hem och vila det här känns inte alls bra!" Man skulle väl kunna kalla det en sanning med modifikation.
Jaja, hoppas att det löser sig.