torsdag 23 april 2009

hora

Just nu är jag arg, för att man tydligen inte alltid förtjänar att få hjälp.
Man måste må tillräckligt dåligt, som att det ens finns en skala på hur dåligt man måste må för att vara förtjänt av den hjälp man behöver.
Ta de med ätstöringar t.ex, de får inte hamna på en ätstörningsklinik förrens de väger en viss vikt.
Så jävla sjukt.
"Ja vi låter det gå så dåligt som möjligt för dem, för ju fler vi har inlagda desto mer bidrag får vi från staten."
Verkar som att de som tydligen ska hjälpa en tycker om att leka med liv.
BUP vill inte ge mig någon behandling. För de tar mig inte på allvar.
Under hela min "sjukdomsperiod" har varken BUP, socialstyrelsen eller mitt behandlingshem tagit mig på allvar.
Vad jag än har sagt har de alltid svarat med "nej Vanessa, du är inte sjuk i huvudet" eller "du är för ung för att få en diagnos."
Jag vet om många under 18 som har fått en diagnos, men tydligen så är jag inte sjuk nog för att få en.
Visst, jag lider inte av svåra psykoser, jag skär mig inte så att jag måste sys med 20 stygn en gång i veckan. Frågan är ju ändå, varför ses inte mitt personliga helvete som något allvarligt?
Jag lider verkligen av mitt mående, ja, av hela min existens.
Men nej, jag mår ju inte tillräckligt dåligt.
Jag super, knullar och "knarkar" tydligen för mycket för att gå DBT.
Varje samtal jag haft med BUP om DBT:n har ungefär låtit som "Ja vi tror inte att Vanessa är tillräckligt motiverad till att gå denna behandling." eller "Eftersom Vanessa inte har något att göra om dagen så kan hon inte gå denna behandling."
Inte tillräckligt motiverad? Flyttade hem från ett behandlingshem för att kunna gå DBT.
Jävla fittor.
Hur många gånger till ska jag behöva hamna på sjukhus för att få den hjälp jag verkligen behöver? Ska jag kanske ta en överdos och hoppas på att hjärtat lägger av. Nej det skulle jag inte göra, för jag respekterar mina vänner för mycket.
Fuck this shit, samhället hjälper bara de de kan tjäna pengar på.
Och tyvärr så kostar jag för mycket.
Frågan är ju bara varför alla jävla emofittor får gå på BUP för att höja sin status som alternativa?
De kanske inte berättar sanningen, som jag gör.
Men fuck this shit.

5 kommentarer:

Vic sa...

what, det känns som om att bup inte riktigt fungerar som det ska alltid. Jag är under 18 och har fått en diagnos, då borde de väl ändå kunna utreda dig om du vill det.
Äsch, saker fungerar sällan som de ska, jag hoppas att det löser sig för dig!

Vanessa sa...

Vic: Bup verkar inte gilla fall de har misslyckats med.

Veris sa...

BUP SUGER DU ÄGER

Jari Funk sa...

Socialen, psykvården och BUP suger pung!
BUP vägrade göra undersökning på mig när jag var liten.
Psykvården kasta ut mig så jag aldrig fick göra en utredning. Socialen är väl medveten om min tragiska uppväxt men vägrar hjälpa med boende och pengar trots att man söker arbete för fullt.

Fast i ett psykiskt helvete och tvingas stjäla för att få ihop extra pengar till rakhyvlar, alkohol, fester och andra saker.

FUCKING JÄVLA FITTOR!
SKA FAN GÖRA BRYT I DERAS BOSTÄDER, SLÅ SÖNDER HEMMEN OCH STJÄLA DERAS ÄGODELAR SÅ DET JÄMNAR UT SIG! HOPPAS FITTORNA HAMNAR I SAMMA SITS SOM MIG SÅ FÅR DE SE HUR DET KÄNNS!

Vanessa sa...

Jari: Haha snälla bryt dig in i deras hem, få sen andra runt om i Sverige att göra samma sak så blir det mer jämställt och de kanske blir duktigare på att hjälpa folk då de måste gå igenom samma sak själva!