tisdag 24 februari 2009

Ungdomar.

"Vi skiter i det jobbiga för stunden"
Att slänga sig in i något undervart befriande kan vara underbart, men någon gång måste man ta smällen, an oh lord, jag tar den smällen nu.
Vet inte hur pass personlig jag ska bli nu, vet inte heller hur jag ska få ut rätt ord.
But yeah, im gonna miss you.
Snart flyttar du, och helvete, jag sket verkligen i det jobbiga just då, då vi just hade träffats, för bara någon vecka sedan. Sen gick allt så fort och du passade in så bra i min vardag och mitt liv. Då glömmer man lätt att det inte är permanent. Att det vi har nu, kommer vi aldrig att ha igen.
Spelar ingen roll vad vi känner det går bara inte. För vi båda respekterar planer och livsmål. Och då är det ofta känslor kläms ihop till klumpar i magen och drar ner på syretillförseln, höjer pulsen och spärrar upp ögonen. Får händer att skaka och inse att piller inte kan utföra smärre mirakel när det gäller kroppens reaktioner på viss förhöjning av kemikalier i hjärnan.
För planer finns där så man ska kunna skapa sitt eget öde.
Och vi träffades inte av något som vi själva skapade. Det var bara slumpen.
Vi hade nog bara en vecka egentligen. Innan saker och ting blev som det brukar bli.
Och det känns inte ens som att jag kan ringa dig längre. Din röst har förändrats.
Åååh behöver bara skriva av mig. Eller få mig själv att minnas.
"Ehh skriv på ett papper då?" Nej, måste få ut detta på mitt sätt.
Om snart bara en vecka är du borta ur mitt liv.
Lämnar bara kvar ett minne utav någon som kan ha sagt att han älskade mig. Sedan kommer tiden att gå, och jag kommer att låta mig själv bara tro att allt var en dröm.

måndag 16 februari 2009

Blondinhat och p-piller

Vet inte varför jag har blivit så hatisk och aggressiv på sistone, hade inte direkt lång stubin förut men detta är ju nästan löjligt.
Ja, jag är inte den personen som brukar slå folk, det vet nog alla som känner mig, tror inte att jag direkt är känd för att vara aggressiv heller så detta är nog inte direkt likt mig.
Vet inte varför, men jag känner att starkt hat mot blondiner, alltså, inte direkt hårfärgen utan bara mot självgoda små blondinerna som mest går runt och tror att de är så jäääävla bra för att de har bra betyg i skolan, en ny pojkvän hela veckan (=gråter alltid på fredagar, skaffar en ny på lördag) och alltid går runt och ler... Det där leendet som typ ser ut som "haha jag sket nyss på mig men solen skiner ju! Allt är skitbra :D!!" sådana vill jag bara slåååå.
För jag skulle må sååååå bra av det.
Så mina bitches and hoes som är blonda behöver inte oroa sig, ni får gärna vara självgoda.
Jag är väldigt dömande när det gäller detta, och snart kommer nog någon att råka illa ut.
Cute!
Kamwaiiiiiiiiiiiii! Åh jag hatar er så mycket.
Det roliga är att jag vet att jag är så mycket bättre än dem också, men de vägrar inse det. That's why.
Skyller detta på mina p-piller tror jag.
Alltid bra att skylla saker på något!
Pussar